Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

522 ETT HUNDRA AR.

tionen i detta afseende till stor nytta, emedan den fäste civilisa« tionens uppmärksamhet på ett gräsligt missförhållande, sum var förut så godt som okändt. Livingstone hade t. ex. funnit att det var poi-tugiserna som hade det största intresset i denna vederstyggliga rörelse. Han återvände till England igen 18G-4, men endast för att efter ett års rast vända tillbaka till de svartes verldsdel, den han sedan aldrig lemnade. Han anlände till Zanzibar 1866 och begaf sig genast till det inre. Hans följe bestod då af 36 personer, de flesta indier och negrer År 1871 ankom han med sin lilla karavan till Nyangwe vid floden Lualaba, der han fick se hur slafhandeln florerade och hur ett antal araber kallblodigt nedsköto negerqvinnor, dem de förmodligen icke kunde afyttra eller använda.

Under tiden hade ingen hört af honom, och ui3pstod på grund häraf den allmänna farhågan att han omkommit x)å sin vådliga färd. Men hur a skulle man komma till någon visshet härom? Endast derigenom, att någon företoge sig att uppsöka forskaren, med andra ord, genom en ny expedition. Slutligen fann man en ung man vid namn Henry M. Stanley, villig att riskera sitt lif, om någon annan åtoge sig att utrusta honom och betala omkostnaderna.

En sådan vetenskapens vän fanns i James Gordon Bennett, egare af New York Herald. Hur af talet emellan honom och Stanley afslöts, är så betydande i fråga om amerikansk tidningsmannaföretagsamhet, att vi måste berätta förloppet.

Stanley hade varit Heralds krigskorrespondent i det abyssiniska och Ashantee-kriget samt senare under Carlistoroligheterna i Spanien.

I Oktober 1869 var Bennett i Paris och Stanley i Madrid. Bennett telegraferade efter honom. Stanley hörsammade kallelsen Anländ till den franska hufvudstaden gick han rätt upp till Grand Hotel och knackade på dörren till Bennetts rum.

"Stig in," ljöd Bennetts stämma.

Stanley steg in och fann Bennett i sängen.

"Hvem är ni?" sporde tidningsmannen.

"Mitt namn är Stanley."