Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

FÄDERNESLANDET. 353.

gemensamma intressenas band i handel, samfärdsel, kripjsväsende och rättsförhållanden. Hvarje sådant mått och steg strandade likväl emot det norska stortingets beslut, att icke lyssna till några unionella förslag från svensk sida. De konungsliga propositionerna återstudsade som bollar kastade emot ett norskt fjell. Hvad mer, norrmännen svarade på Sveriges fullkomligt oegennyttiga inbjudning till en broderligare förening med att i stortinget upphäfva grundlagsstadgandet om ett norskt riksståthållarskap och konungens rätt att till detta embete utnämna en svensk, om han så önskade. Detta föranledde ständerna att begära en revision af förhållandena emellan de båda rikena, och, hvad stortingets akt i fråga om ståthållar-embetets upphäfvande vidkommer, så vägrade konungen att stadfästa den.

Vi lemna här den i sanning otrefliga norska frågan tillsvidare, för att följa Sveriges inre andliga strid.

"Land skall med lag. byggas" var Karl XV :s valda motto, och med lag vardt verkligen Sveriges rike på många sätt förbättradt under denne konungs regim.

Sverige, som började sin nationella existens såsom ett förbund af små sjelfstyrande stater, hade under seklernas lopp sett denna decentralisationsidé mer och mer försvinna för maktens samlande i en stark center, hvarifrån alla lagar och förordningar utgingo. Ett försök till en med den gamla ordningen mera öfverensstämmaiide maktfördelning hade gjorts under Karl Johans sista regeringsår, då förordningen om sockenstämmor och kyrkoråd utkom. Men detta var blott en stilla början. Folket fortsatte rörelsen för vidgad sjelfstyrelserätt under Oskars tid, och af hans son utfärdades de nya lagarne för kommunalstyrelser, skolråd, kyrkostämmor och landsting. Detta var ett riktigt jättesteg för friheten. Hvarje stad och kommun fick härmed rätt att sjelf dryfta och handlägga sina lokalangelägenheter och ingenting var mera gifvet, än att de ännu blott halfmyndiga medborgarskarorna under dessa förhållanden i hast bereddes för det politiska myndighetstillstånd, de eftersträfvade och som med tiden skulle bl! deras.