Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

220

ETT HUNDRA AR.

unga som sex till åtta år, arbetade tolf till fjorton timmar om dagen i fabriker och verkstäder. Den engelska arbetarens intressen reglerades ännu 1840 af lagar, som förskrefvo sig från det tolfte århundradet och hvilkas egentliga uppgift var aft hålla honom från tillfället att höja ett ord eller finger för sin naturliga rätt i fråga om arbetslön och andra förmåner.

Vi ha nu lemnat läsaren en mycket både kort och matt teckning af England, som det var, när århundradet inträdde. Låtom oss nu se en del af , tidehvarfvets verk för att finna hurudant samma England är i dag.

När det engelska folket, slutligen väckt ur sin djupa dvala, började fordra reformer, såsom rösträtt och rätten att lefva som menniskor, betraktades detta utaf öfverklassen såsom ett brott värdt det strängaste straff. Detta var före 1830 års franska revolution, som på tre dagar upprättade en ny tingens ordning och dref den siste bourbonen ur landet. Ett doft mummel började då förnimmas i England. Dess länge förtryckta underklass hade berörts af de franska idéerna och ville revolution, äfven den. Men några inflytelserika män samt whigpartiet tillrådde lugn och lofvade tidsenliga förbättringar, de der också kommo, ehuru mycket långsamt, emedan öfverklassen satte sig med all kraft emot den 1832 i parlamentet frambragta s. k. Reform Billen, hvilken upptog till behandling de värsta oförrätter och missförhållanden, hvarunder folket suckade. Så motbjudande var detta reformförslag för hertigen af Wellington och andra parlamentsmedlemmar af samma klass, att de aflägsnade sig på ett mycket majestätiskt sätt, då åtgärden, i trots af deras motstånd, ställdes på dagordningen.

Ifrågavarande hill kan betraktas som det engelska folkets emancipationsakt och dess antagande såsom tidehvarfvets största engelska händelse. Dess fiender kallade den för en revolution, hvilket var sant nog, enär den afsåg att omhvälfva de gamla förhållandena i ändamål att införa ett alldeles nytt tillstånd. Den blef den brygga, hvaröfver det engelska folket fredligt gick öfver från ett afskyvärdt fåmannavälde till den moderata demokrati, som England i dag är. Före 1832 utgick all lagstiftning på skydd. Hvarje klass och yrke sökte