Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

FÖRENTA STATERNA. 235

Icke desto mindre kom ett krig för Amerika, och besynnerligt nog just med England. Engelska kaparefartyg hade börjat trakassera den amerikanska hafshandeln och hade ä£- ven gått 'så långt att de inpressade amerikanske sjömän i engelsk tjenst. På grund häraf utfärdade den amerikanska regeringen den så kallade embargo-akten, som förbjöd alla amerikanska fartyg att lemna sina hamnar. Härigenom förstördes den amerikanska handelsflottan och bragte till fattigdom tusentals familjer i kuststaterna. När tålamodet brast, förklarade Amerika krig. Utan flotta och utan armé kastade den unga republiken handsken åt en fiende, som hade en million man under vapen och ett tusen krigsskepp i sjön.

Amerikanerna inföUo i Canada, men misslyckades så illa, att alla deras trupper blefvo tillfångatagna. Till sjös gick det dem bättre, emedan de vunno åtskilliga smärre segrar. Men medan ett och annat engelskt skepp tvangs stryka flagg, lades hufvudstaden Washingtons publika byggnader i ruiner af engelska trupper, som hade funnit platsen försvarslös. För detta nidingsdåd utkräfde amerikanerna en förskräcklig hämd vid New Orleans, der general Jackson, sedermera president, vann en afgörande seger öfver britterna den åttonde Januari 1815. Sextusen veteraner hade landsatts för att anfalla staden, men mötte ett så hårdnackadt och ihärdigt motstånd af de förskansade amerikanerna, att de måste retirera sedan de förlorat två tusen man emot fiendens fjorton. England bad nu om fred. Man hade krigat i två och ett hälft år om en sak, som lätt kunnat uppgöras med några penndrag, och när nu vapnen nedlades och vänskapen återställdes, förglömde man att i fördraget säga ett ord om krigsorsaken. Emellertid vardt hafvet åter fritt för amerikanska fartyg, och hvad det ofullständiga fredstraktatet angår, så har det till dato hållits i helgd af engelsmännen.

Republiken åtnjöt nu en trettiotvåårig fred till 1847, då tvist om en gränsfråga uppstod med Mexico. Man hade vid Texas' anslutning till Förenta Staterna försummat att upprätta en bestämd rålinie deremellan och Mexico. I Texas ansåg man gränsen vara floden Rio Grande, men i Mexico ville man förlägga den etthundra engelska mil längre