Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

242 ETT HUNDRA AR.

i flykten, hade gjort sig skyldig till storstöld och att den, som talade emot slafveriet, uppreste sig emot himlens egen förordning.

Nu är att märka det slafveriet icke var främmande för de norra kolonierna — såsom de i Massachusetts, Connecticut och andra orter — under dessa samhällens tidigaste skeden. Till och med framstående prestmän i det x^nritanska Ny-Engiand hade icke aktat för rof att bestå sig med slafvar. Det lär heller icke kunna förnekas att George Washington sjelf var slafegare, ehuru han dock frigaf sina negrer långt innan han dog. Emellertid lär det aktuella slafveriet i norden icke hafva öfverlefvat revolutionen många år. Men det var ju nog att den allmänna opinionen ännu ej blott fördrog utan äfven gillade den med så mycken större kraft i södern florerande "aflPären." Nordstatskapitalisten var, så till sågandes, en tyst medlem i firman. Söderns plantage-egare behöfde ofta låna penningar för att vidga sin rörelse — köpa flera slafvar och så vidare. Då stod nordstatsmannen honom till tjenst med lån på högt intresse, och i norden gjordes naturligtvis för öfrigt stora legitima affärer med söderns stora producenter, hvadan den i Ny-England först uppsprungna motviljan emot söderns begrepp om negern såsom menniska så småningom, hos öfverklassen åtminstone, öfvergick till tolerans och från tolerans till försvar.

Men under denna moraliska förkolning brann djupt ner i nordens folklager en skär sedlig flamma, som med tiden banade sig väg upp till ytan och utbröt i en rörelse, hvilken trotsade allt, som ställdes i dess väg. I spetsen för denna abolitionist-rörelse stodo männen William Lloyd Garrison, Wendell Phillips, Owen Lovejoy och andra, samt senare en lång rad af snillrike män ]iå kyrkans och lagstiftningens områden. Garrison drog den 1 Januari 1831 i fält mot slafveriet med en i Boston utkommande tidning, och hurudan den allmänna opinionen då var i denna "bildningens hufvudstad," kan slutas deraf, att Garrison en dag släpades genom stadens gator med ett rep om halsen och sväfvade i den yttersta fara att varda mördad. Detta öde drabbade verkligen Lovejoy, som några år senare utgaf en likadan tidning i Alton, Illinois, der hans