Sida 266
4. Efter kriget
266 ETT HUNDRA AR.
vardt i stället vandringens mål och bataljfältet för den här, som kom med freden i sin blick och blomstring i sitt spår. De californiska guldgrufvorna hade upptäckts redan 1849 och lågo der nu såsom en slags magnet, som drog menniskorna vesterut såsom nordpolen drar kompassen åt norr. De väldiga karavaner, som gjorde den äfventyrliga färden till guldkusten öfver slätterna, hade tidigt brutit väg för nybyggareskaror, hvilkas mål var någon stilla dal eller fridfull prärie öster om Klippbergen. Sålunda kom en koloni till stånd här, en annan der. Af den ena vardt början till en ny stat, af den andra början till en annan. På några årtionden hade civilisationens våg rullat fram från Mississippi till Klippbergen, der den för tillfället bröt sig, ehuru för att snart nog med rask fart gå vidare, till dess Stilla hafvet möttes. Stat efter stat intogs i unionen. Kansas, som icke var mycket mer än ett löst sammanhållet förbund af nybyggen nyss före krigets utbrott, blef ett par årtionden derefter en af de vackraste och mest lofvande systrarna i hela familjen. Nebraska växer med samma fart vid Kansas' sida. lowa är snart en matrona. Minnesota går arm i arm med lowa. Colorado bygger ett stort statstempel med sina rika silfvergrufvor till grund. Staterna Dakota, Washington och Montana hafva nyligen upptagits och komma i en snar framtid att visa förvånansvärda prof på hvad det amerikanska arbetet mäktar åstadkomma i vår tid. Oregon och California, äldre samfund, skicka sina förposter österut för att möta den vesterut tågande hären vid Klippbergskedjan, der, enligt en framstående talares ord, brölloppet emellan de båda landsändarne skall stånda. Kanske den bästa måttstocken på den amerikanska vesterns tillväxt ligger i den snabba fart, hvarmed dess städer utveckla sig, emedan ju dessa äro landets produkter, så att säga. St. Louis, en stad om 150,000 invånare år 1860, räknar nu öfver 500,000; Chicagos befolkning var endast några få tusen personer 1840, men bestod af öfver en million anno 1890; för några årtionden sedan fanns Minneapolis knappast till, men är i dag en af unionens ståtligaste städer med minst 150,000 inbyggare. Hundratals mindre städer med från 1,000 till 10,000 och fler invånare hafva under tjugu till trettio års
Källa: Internet Archive ·