Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

276 ETT HUNDRA AR.

tioner eller vidga sina litterära studier, så har det dock med så mycken större håg och kraft eguat sig åt folkupplysningens nödvändigare sak. Äfven under kolonialtiden var skolan ansedd som hardt när lika vigtig som kyrkan. Revolutionskriget, som varade i sju år, satte andra vapen än a-b-c-boken och multiplikationstabellen i ungdomens händer. Men krigets sista flamma hade ej förr slocknat, innan bildningens tynande låga fick ny näring. I sitt budskap till New Yorks legislatur uppm är ksamg jorde guvernör Clinton publiken på, "att vi kunna knappast tacka Gud för hans ynnest på bättre sätt än genom att återupplifva uppfostringsväsendet, enär dygd och rena seder i allmänhet kunna anses som upplysningens frukter " Är 1795 var det som samme person framkom med det då såsom mycket djerft ansedda förslaget om allmänna folkskolor, som dock antogs i New York, hvarifrån det gick segrande framåt tills det hade blifvit en nationell idé och grundvalen för alla andra institutioner. Inom de olika staterna hafva etthundrafyratio millioner acres jord åsidosatts för skolornas räkning, och midt under det lågande kriget (1862) var kongressen så intresserad i denna publika skolfråga, att den tog sig tid att såsom grundfond för en åkerbruksskola inom hvarje stat af regeringens länderier anslå 30.000 acres för hvarje senator och representant som hade säte i kongressen

Följderna af denna frikostighet i fråga om den allmänna undervisningen hafva varit förvånansvärda. Före revolutionen funnos nio s. k. colleges af ingalunda det fullkomligaste slaget; men nu äro de till antalet öfver fyrahundrafemtio och till arten och beskaffenheten i regeln goda och i många fall förträffliga. Och vidden af det publika skolsystemet täljes bäst af statistiken, som visar att skolbarnens antal är tolf millioner och att den årliga kostnaden för skolornas vidmakthållande är 100 millioner dollars.