Sida 292
7. Qvinnan och den sedliga bildningen
292 ETT HUNDRA ÅR.
ten i den väldiga reformrörelse, som löste negern ur tvåhundraåriga bojor och gjorde honom till en fri och oberoende medborgare i samhället? Qvinnan. Den som lärde nordens i sjelfbelåten känslolöshet sittande fria folk inse negerslafveriets fasor och som eldade dess hjerta till kamp emot styggelsen var en qvinna*). Abolitioniströrelsen, född och ammad af qvinligt inflytande, kan sägas hafva ledt till bildandet af den allmänna opinion, hvari qvinnan såsom kämpe för sin egen rätt eger sitt mäktiga stöd. Slafverifrågan förorsakade nämligen en genomgående undersökning af jemlikhetsteorin och de grundvalar, hvarpå samhället var uppfördt. Om, så resonerade man, negern eger en naturlig och derför oafvislig rätt till politisk likställighet med den hvite, om afrikanen i egenskap af menniska och på ingen annan grund bör behandlas såsom amerikanen och europeen, h varför skall då icke qvinnan tillerkännas samma rätt? Ty den hvita qvinnan, utom att vara menniska, är intelligent. Argumentet var ogensägligt. Emot qvinnans politiska rösträtt torde finnas goda psykologiska skäl, men de politiska rörelsernas ledare tyckas vara mycket rädda för att söka filosofiska och psykologiska skäl. I rent teoretiskt afseende har man derför, hvad denna emancipationsrörelse vidkommer, icke behöft fråga, "hvar är qvinnan?" Ty det har varit fullkomligt tydligt att hon innehaft en ganska försvarbar position.
Och framgång för saken har icke uteblifvit. Ännu har det icke lyckats henne att vinna federal rösträtt, hvaraf följer, att hon heller icke får deltaga i statsval, emedan dessa inverka på de federala förhållandena. I tre territorier hafva visserligen legislaturerna medgifvit henne rösträtt, men förordningarna hafva i tvänne af dessa tre fall upphäfts genom federala lagar. Men i 14 stater utöfvar qvinnan rösträtt vid skolval och i nio andra stater är hon sjelf valbar till skolembeten. I två stater (Arkansas och Mississippi) är qvinnan berättigad att rösta när det gäller frågan om utskänkning eller ej af berusande drycker, och i sjelfva Massachusetts vardt
*) Harriet Beecher-Stowe, författarinna till boken "Onkel Torns stuga," pris 75 cents, inbunden 1.25.
Källa: Internet Archive ·