Sida 344
6. Konservatism och liberalism i fejd med hvarandra
344 ETT HUNDRA ÄR.
Sverige, hvilkeu dag han ville fira med att benåda alla politiska fångar, tre till antalet.
En annan skriftställare, som råkade ut för tronens onåd, var Magnus Jakob Crusenstolpe. Han hade att börja med varit regeringens vän och utgifvit en mycket lojal tidning. Men helt plötsligt undandrog man honom allt stöd och all "bevågenhet." Crusenstolpe hade i sin fina, skarpa penna ett fruktansvärdt vapen att hämnas med. I ett antal ströskrifter anföll han med skärpa de maktegande. I ett sådant häfte yttrade han (naturligtvis på elakt skämt) att konseljen ökat sitt skuldregister med att begå sabbatsbrott, då den på en söndag gjort en ofiicers utnämning. Af detta myndigheternas s. k. sabbatsbrott gjorde de något värre för Crusenstolpe, emedan de åtalade honom för majestätsbrott och dömde honom till tre års fästning -på Vaxholm. Hur denna dom mottogs af folket inses bäst deraf, att fönsterna i den våning, som beboddes af justitiekansleren, inslogos samma afton och att en så stark folkrörelse uppstod i Stockholm, att konungen måste utkalla garnisonen och med tungt artilleri besätta slottet. När omsider dagen kom för Crusenstolpes afPörande till Vaxholm utbröto oroligheterna ånyo, så att militären ansåg sig befogad att "hugga in med blanka vapen" och "ge fyr" på "pöbeln," med påföljd att åtskilliga menniskor dödades.
Förmodligen var detta den isbrytning, som föregick den annalkande våren och sommaren i Sveriges intelektuella verld, ty det är ifrån denna period som det oflFentligä ordets makt daterar sig. Många snillråke män, som förut varit konservative (i den tidens betydelse af detta ord) bröto nu med regeringspartiet och sällade sig till framstegsmännens skara. Till desse liberalismens liye rekryter hörde bland andra äfven Erik Gustaf Geijer.
Under hans och andra litterära stormäns ledning fick med tiden lifvet i norden större djup och vidd. Den politiska agitationens tid, som varit orons och söndringens, efterföljdes af den andliga verksamhetens, som alstrade lugn och ledde till ett bättre förstånd emellan olika klasser och meningsflockar. Så grydde äfven den idé, som fått namnet "skandinavismens." Betecknande är det ock att denna i sig sjelft så vackra ehuru,
Källa: Internet Archive ·