Sida 434
4. Australien
434 ETT HUNDRA ÅR.
Bortom hafven lågo gränslösa ängder af bördig jord, väntande på plog och spade, väntande -pä idoga händer att vända torfvan. Men derpå tänkte heller ingen. De fattiga voro för slöa och oföretagsamma, och de rike voro emot utvandring, som de till och med förbjödo. Det dugde icke att låta folket fara sin väg, sade de, ty då blir arbetet för dyrt här hemma.
Sådana der statsekonomiska tänkesätt gällde för ett hundra år sedan — icke i Kina, icke i Ryssland, utan i den stora kulturstaten England.
Den enda utvandring, detta rike då visste af, bestod i dei3ortation af brottslingar till de amerikanska kolonierna. Men när sjelfständighetskriget utbröt och republiken upprättades, vardt det slut med denna engelska affär, då en annan utväg måste uttänkas att bli af med "de farliga klasserna".
- Då föll tanken -på den. långt ner i söderhafvet liggande ön New South Wales, som England hade annekterat 1788. Dit fördes nu under ett hälft århundrade skeppslast efter skeppslast af folk, som man icke ansåg sig böra hysa hemma. Dessa brottslingar voro naturligtvis till största delen frukten af de brittiska institutionerna, de samhällets olycksbarn, som, moraiskt taladt, voro den ekonomiska orättvisans och kortsynthetens foster.
Sålunda lades grunden till ett nytt rike, som en dagskall varda lika stort och mäktigt som det stolta moderlandet.
Men det kom en dag då de i Australien bosatta aktningsvärda britterna höjde en kraftig protest emot ditsändandet af flera brottslingar. Hederligt folk vägrade att dit utvandra, om de nya samhällena skulle förvandlas till straffkolonier. Den engelska regeringen insåg faran och förändrade sin politik. Utvandringen till Australien vardt åter respektabel och antog på samma gång större dimensioner. Nya kolonier sprungo upp i rask följd. Alla moderna institutioner infördes. Städer anlades, jernvägar byggdes o, s. v.
Kom så året 1891 och dermed en ny epok i dessa koloniers historia. Den 9:e April sagda år sammanträdde i staden Sidney, New South Wales, ett konvent och bildade en
Källa: Internet Archive ·
