Sida 456
3. I det storas verld
456 ETT HUNDRA AR,
år hade h varje civiliseradt land i verlden tusentals mil af telegraf. Ännu några år, och vi se New York och San Fransisco likaledes förenade. Och slutligen företager man sig att på samma sätt sammanlänka jordens östra och vestra jordhalfva, i det en bro för tanken lägges emellan Amerika och England.
Ej nöjd med denna seger för tanken i dess oförkroppsligade form, om uttrycket tillätes, beslöt man att gifva blixten en mera påtaglig skepnad i den elektriska lampan, som nu börjar upplysa städerna och äfven såsom fyrbåkssken kastar sina intensiva strålar ut öfver seglarens stråt i natten. Ännu ej nöjd med dess tjenster har man ställt den i täflingsstrid med ångan såsom rörelsekraft, förväntande att den dag skall komma, då vi med elektricitet skola förrätta allt, för hvilket förstnämda kraft nu användes, samt mycket mer, emedan vi redan begagna elektriska batterier och andra instrument af samma slag för helsovården. I tidens fullbordan framträdde telefonen, ett nytt elektricitetens barn — en telegrafens syster, som lärt sig tala. Med denna inrättning emellan sig kunna redan nu ett par personer föra tydligt samtal på flera hundra engelska mils afstånd, och hvem är det som icke tror, att telefonen i en ej långt aflägsen framtid skall efterträda telegrafen såsom föreningslänk emellan den gamla verlden och den nya?
Vi kunna anno 1892 tala, så att det höres ett hundra år eller ännu längre in uti — framtiden. Ett tal, hållet på någon af Chicagos salar, behöfver ej längre nedtecknas af en närvarande stenograf, för att varda bevaradt åt efterverlden, emedan det först antecknar sig sjelft och derpå reproducerar sig sjelft så ytterst troget och fullkomligt, att den, som varit närvarande vid talets hållande i dag, skulle igenkänna talarens röst hundra år härefter, om han också kunde vara närvarande då talet repeterades af Edisons fonograf. Vi önska att man äfven kunde på något sätt kasta sin blick, liksom man sänder sin röst, in i kommande sekler för att se om t. ex. de, som. lefva 1992, hunnit göra någon intressantare iippfinning än denna talande maskin.
Källa: Internet Archive ·
