Sida 464
3. I det storas verld
464 ETT HUNDRA ÄR.
Ett Sädeskorn är mångsidigt nog att kunna utgöra ämne för 50 eller fler intressanta kemiska föredrag. Det säges om vissa stora stråkvägar i den amerikanska vestern, att de börja, breda som ståtliga kungsstigar, men sammandragas under sina lopp till dess att de sluta såsom ekorrspår, och vi kunna i sanning likaledes säga, att samma krafter, som stå på vakt vid universums tempelgårdar i de aflägsna rymderna, löpa ut i olika linier till dess att de mötas ocli träffas i sädeskornets eller menniskolifvets mysterium.
Så underbart som mikroskopet är i sitt slag är spektroskopet i sitt — ocli båda äro barn af vår tid, om uttrycket tillätes — Bailly hade på aftonen af det adertonde århundradet funnit sättet, hvarpå man kan väga jorden. En menniskoandens triumf, stor nog att gifva värde åt ett helt tidehvarf. Men blott ett hälft århundrade senare kom Kirchhoff med sitt spektroskop, medelst hvilket astronomen analyserar materien i den aflägsnaste stjerna, hvars ljus hunnit vår jord. Vi sitta nu i detta sekels qvällsskymning, väntande på de instrument, som skola sätta oss i stånd att kartlägga planeten Mars. Ingen vågar säga att vi vänta förgäfves.
Källa: Internet Archive ·