Sida 474
3. I det storas verld
i74 ETT HUNDRA AR.
också den kemist, som, med jorden till laboratorium, för oss framställer alla de sköna skatter, livarmed vi göra vår färd njutbar. Ericsons försök, delvis lyckadt, utgår på att inpressa äfven denne vår store välgörare i den menskliga industriens tjenst genom att förvandla dess värme till rörelsekraft. Tanken är så stor, att den liksom afskräcker andra från att omfatta densamma med den kraft, som fordras för dess realiserande, men den har framtiden för sig, som kanske en vacker dag kommer med en ny Ericson.
Han, den förste, hvilar nu fjerran från det land, der han tillbringade mer än ett hälft sekel i outtröttligt arbete för menskligheten.
Hemförandet af hans lik till Sverige, som skedde med ett för ändamålet af Förenta Staterna utiustadt krigsskepp, var den högtidligaste resa något skepp gjort, färden af Napoleons stoft från St. Helena till Frankrike 1840 icke undantagen.
Vid jordfästningen i Sverige hölls en vältalig predikan af biskop Rundgren, som då bland annat yttrade följande ord, värda att minnas:
''Oss, hans landsmän, blef det icke förunnadt att trycka denna hand. Oss höfves så mycket mer att vörda hans minne, icke blott för detta hans största storverk, men också för mycket annat, som vuxit fram ur detta på nya, praktiska idéer så omätligt fruktsamma snille. Tid och rum egna sig icke för ordandet om de märkliga ting, hvarmed han riktat oss och verlden. För hvarje farkost, som glider fram på våra vatten utan segel och med en hardt när osynlig rörelsekraft, se vi John Ericsons tanke och hand såsom ledare jyå färden» Propellern, hans verk, är liktydig med en revolution i sjökriget och i handelsflottans rörelser. Monitorn och torpedobåten stå i förbindelse dermed. Bärande idéerna till dessa fruktansvärda redskap i sitt hufvud, tänkte han på det gamla fosterlandet och ville med dessa redskap skydda dess kuster mot fienders anfall, såsom han redan för mer än 60 år tillbaka ville med ångsprutan stäfja en icke mindre fai'lig fiendes, eldens, härjningar.
Källa: Internet Archive ·