Sida 488
3. I det storas verld
488 ETT HUNDRA ÄR.
af den södra Limmelens invånare) går jjå ett af stånd af 80,000,000,000,000 (åttio billioner) mil från våra bygder. För att få ett slags begrepp om stjernverldens djup, kunna vi icke göra något bättre än att tänka först på ljusets hastighet och sedan på den tid, som måste åtgå för detsamma att nå jorden från vissa delar af rymden.
Den 93 millioner mil långa vägen emellan solen och jorden tillryggalägger strålen på åtta minuter. Jorden är millioner år gammal. Före dess skapelse funnos andra fullbordade verldar, de der troligtvis hade lyst i millioner år innan jorden mottog solens första varma kyss. Och hvad vi nu skulle säga är. att dessa rymdens äldre solar äro så fjärran ifrån oss, att deras sken ännu icke hunnit fram till vår planet. Kanske någon i dag på detta sätt gör den första bekantskapen med jorden, kanske en annan i morgon, men när skall den sista göra det? Årtusenden härefter — kanske aldrig. Ty rymden är oändlig som Gud.
Det är svårt att vända blick och tanke från stjernornas glänsande rike, utan att först hafva yttrat några ord om Leverriers stora upptäckt, isynnerhet som denna tillhör den tid, hvarom vi skrifva. Det var nämligen denne fransman, som riktade vårt planetsystem med dess åttonde medlem.
Närmast solen dansar Merkurius, som de gamla kände så väl. Näst i ordningen och i en vida större bana se vi den strålande Venus. Efter denna kommer den glödande Mars, föremålet för våra dagars astronomiska undersökningar, hvilka, som man hoppas, skola leda till någon sorts tankeutbyte mellan jordens invånare och Mars-menniskorna, om det finns några, hvilket är högst sannolikt. Derpå kommer vår egen planet. Utom dess bana löper den majestätiska Jupiter, systemets leviathan, som en lärd kallat den. Denna kropp är 1,400 gånger större än jorden, och då Merkurius fullbordar sitt lopp omkring solen på några månader, åtgår det fjorton år för denna jätte att göra sin solrund. Vidare i ordningen kommer Saturnus, "den mörka och olycksbådande", enligt egyptiernas lära. Längre bort skrider Uranus, som stundom kallas Herschel, och till sist, på ett af stånd af tre tusen millioner mil,
Källa: Internet Archive ·