Sida 524
2. De Svartes verldsdel
524 ETT HUNDRA ÅR.
"Godt. Sitt ner. Jag har vigtiga göromål för er. Hvar tror ni Livingstone är?"
"Vet inte, vet verkligen inte."
"Tror ni, att han lefver?"
"Kanske, kanske inte."
"Välan, jag tror att han lefver och att han kan finnas, och jag vill, att ni skall leta reda på honom. Uppgör sjelf planen och fortskrid sedan som ni finner vara bäst, men tag bara red? på Livingstone."
"Men det kostar pengar."
"Drag på mig för ett tusen pund, drag ett tusen till, när det är slut, drag åter ett tusen pund, när ni behöfver mera, fortsätt att draga tills ni fått nog, men finn Livingstone, säger jag."
Huru stor räkningen till slut blef, veta vi icke, men om vi förstå Stanley rätt, så lär han icke hafva varit den, som såg på styfvern, när han kunde draga 5,000 dollars så. ofta han behagade. •
Stanley, tidningsman till yrket, lifvades icke så mycket af begäret att rädda Livingstones person eller af kärlek för de vetenskapliga rön han månde göra, som fastmer af en stark äfventyrslusta. Emellertid åtog sig nu utgifvaren af tidningen New York Herald att bestrida utgifterna, hvarpå Stanley med friskt mod begaf sig i väg. Det dröjde dock en göd tid innan verlden fick klart för sig, huru det gått för honom, som skulle upptäcka upptäckaren, men så anlände slutligen underrättelsen, att de båda sammanträffat vid Ujiji, dit Livingstone 'återvände- från Nyangwe. Han och Livingstone fortsatte derpå fqrskningarne för några månaders tid, hvarpå de skildes, Stanley återvändande till Europa med den glada underrättelsen om Livingstone, medan denne fullföljde sitt värf till dess att han dog i Maj 1873.
. Livingstone hade under sina tre afrikafärder tiilryggalagt omkring 15,000 eng. mil. Han hade rest från Godahopps-udden i söder till eqvatorn i norr, samt från Atlanten i vester till det Indiska hafvet i öster.
Hans expeditioner voro de ojemförligt vigtigaste af alla. Det föredöme han gaf och de upplysningar han lemnat hafva
Källa: Internet Archive ·