Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

542 ETT HUNDRA ÅR.

gjorde, var att hemförlofva sina arbetare — de kunde gå hem och taga sig en liten rast, sade han. Medan de rastade, skyndade sig han och hans hustru att undersöka fyndet. Och se, hans djerfva förhoppning hade gått i fullbordan: han hade funnit Tröja, en bit deraf, åtminstone, och en värdefull sådan, ty hustrun fick hela fånget fullt med dyrbara guldpjeser, såsom bägare, prydnader och annat, som — så antog vår fornforskare ■ — hade gömts af Priamus, när fienden inföll i staden.

Dessa skatter hade således legat förborgade i jorden sedan ett tusen år före Kristi födelse och bevisade verkligen, att der stått en stad, ty utom guldet och andra smycken funnos ruiner, som öfvertygade om att platsen varit bebyggd och bebodd.

Men är detta gamla Tröja? sporde de lärde med mycket tvifvel. Nej, svarade de sjelfva på denna fråga. Det är naturligare att der varit en större begrafningsplats, en nekropol eller dödsstad. Schliemann sammankallade då en internationell arkeologisk kongress till platsen, för att iakttaga hans metoder och inspektera fynden innan de upptogos, och resultatet vardt ett allmänt antagande, att det verkligen var Tröja, som hade påträffats efter 80 seklers förlopp. På samma gång hade Homers poetiska saga besannats, blifvit verklig historia.

I sin Iliad talar denne på ett ställe om "Mycene, det guldrika". Förmodligen bidrog detta uttryck till att väcka Schliemanns lust för ett härnadståg äfven emot denna underjordiska stad. Huru som helst, så började han sina forskningar der och fortsatte till dess att ett det mest glänsande resultat lades i dagen. Ty han hade en förunderlig tur att träffa rätt med hvarje spadtag, denna efter fornsaker letande tysk. När andra, stadda i liknande värf, icke sågo annat än grushopar såsom frukt af sina kostsamma mödor, hugnades Schliemann med åsynen af de rikaste fynd af hvarje slag. Ja, han påstås till och med hafva funnit liket af "Menniskornas konung", som den mäktige och i hvarje afseende rikt utrustade fursten i Mycene, Agamemnon, lär hafva kallats. Väl är det litet svårt att identifiera en person tre tusen år efter hans död, men omständliga bevis kunna ibland vara riktigt