Sida 554
4. Verldsutställningar
554
ETT HUNDRA AR.
att den i slöjdalsterns klass äfven omfattade föremål ur de arbetande klassernas husliga lif, h varigenom denna utställning fick ett alldeles nytt utmärkande drag.
Denna x^ariserexposition besöktes icke så talrikt som den i London, men hade 25,000 utställare emot blott 17,000 i den engelska, hvarför också utställningsytan var mycket större, nämligen 1,400,000 qvadratfot.
Är 1862 blef det åter Londons tur att anordna en slik exxDosition, som dock icke i något afseende afvek från eller öfverglänste de båda föregående.
Af så mycket större betydelse vardt den andra utställningen i Paris 1867, och ännu vigtigare 1873 års Wien-utställning.
Man hade vid detta lag lärt sig inse, att utställningsföretag i denna skala framför allt gagnade de städers arbetarebefolkning, der utställningarne höUos, hvilket förhållande utgjorde en kraftig sporre i tider, då sysslolöshet rådde. Utställningen i Paris skulle nu taga ett stort steg framåt, den skulle omfatta all möjlig mensklig verksamhet. Utställningsbyggnaderna upiDtogo ett utrymme af 1,700,000 qvadratfot. Platsen blef Marsfältet. På ett års tid förvandlades denna stora öken till ett förtjusande paradis, till ett trädgårdskonstens under, till ett jätteverk af menniskokonst, der man under de höga lummiga träden, i de väldiga växthusen med deras palmer, i de yppiga boskéerna bland klippgrupperna, i hvilkas vidsträckta grottor vattnets lif rörde sig i rika aqvarier, vid åsynen af de ständigt friska, saftiga gräsmattorna hade svårt att erinra sig, hvad detta paradis nyss varit, helst, när dertill kom, att denna förtrollande sagoverld h vimlade af folk från alla jordens länder, som här grundat sina egendomliga kolonier.
Detta fält öfverlemnades åt utställningskomitéen den 25 :e September 1865 och April 3:e påföljande år upprestes den första byggnadsstommen och de sista dagarna af samma år var byggnaden redan så färdig, att utställarne der kunde börja sina arbeten.
Källa: Internet Archive ·