Sida 556
4. Verldsutställningar
556 ETT HUNDRA ÅK.
Under den korta tiden af femton månader hade man planerat hela Marsfältet samt der uppfört en byggnad, hvars like i omfattning jorden ännu aldrig skådat.
Midt emot Marsfältet på andra sidan Seinen utbreder sig en stor plats, Trocadero, som långs floden har en utsträckning af nära 1,700, och ned till Seine 840 fot. Denna plats var en kulle, hvars sluttning, uppfylld af ruinhögar och gamla ruckel, ej erbjöd någon angenäm anblick. På samma gång man ordnade Marsfältets toalett, företog man sig äfven att hyfsa upp Trocaderon, hvilken låg alldeles midt emot stora ingången till utställningspalatset och på inga vilkor fick visa sig för besökarne i sin gamla fula kostym. Hackor, spadar och skottkärror sattes i rastlös verksamhet, den kaotiska massan af sten, jordhögar och gammalt murbruk började komma i rörelse, groparna och högarna försvunne. Tusen arbetare voro sysselsatta härmed. En jernbana anlades, som öfver Point de Jena förde byggnadsgruset och jorden till andra stranden, att der användas till bankar för den bana, som skulle förena Marsfältet med den gördelbana, som omgaf hela Paris.
Och detta arbete, som kräfde ofantliga summor, var ändå bara en toalettaffär. Paris ville visa sig som en smyckad brud till största möjliga fördel.
Rum för någon vidare skildring af den ståtliga utställningslokalen och de alster, som der förevisades, ega vi icke i detta arbete. Nog af att denna Pariserexposition öfverträffade allt i sitt slag, som man hittills sett. Den fina franska smaken satte sin prägel på det hela och höjde hela utställningen till ett konstens verk.
År 1873 vardt det en annan stor kulturstats tur att i sin hufvudstad samla, hvad jorden egde skönt, sinnrikt och sevärdt. Wienutställningen öppnades då. Den yta, som här upptogs, var fyra gånger så stor, som alla föregående verldsutställningars tillsammantagna, och mer än 25 gånger så stor, som den i London 1851 hållna. Hufvudbyggnaden betäckte ej mindre än 800,000 qvadratfot. Men hvad den egde i storlek, saknade den i smak. Det var den tyska grundligheten, icke den franska smaken, som hade byggt den. Vid den före-
Källa: Internet Archive ·