Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

568 ETT HUNDRA AR.

Men med hvilken påföljd? spörjer tviflaren — kanske äfven den för missionsverksamheten nitälskande?

Låt oss ur tidehvarfvets egna häfder hemta svaret.

I Stilla hafvet, ej särdeles långt från den amerikanska vestkusten, ligga Sandwichsöarne liksom lösryckta delar af ett fastland, hvars längd i norr och söder är fem tusen eng. mil. Nämda ögrupp upptäcktes först af den berömde engelska navigatörn Cook, som också der tillsatte lifvet i fejd med de kannibaliska invånarne. Dessa öars klimat och jordmån äro förträffliga. Det der i ymnighet växande brödfrukt-trädet är ensamt nog att uppehålla befolkningen. Kokonötträdet lemnar både mat och dryck. Dess bark kan förvandlas till kläder, af dess blad tillverkas korgar och taktäckning, Sockerröret och kaffebusken växa båda utan mensklig vård och tillsyn. Färgträd finnas af mångahanda slag. Vid kusterna svärma utmärkta fisksorter. Sandwichsöarne äro, kort sagdt, ett paradis, hvad naturliga resurser vidkommer.

Men dess invånare hade under tidernas lopp försjunkit till den lägsta möjliga nivå, då det nittonde århundradet inträdde. De lefde på rå fisk och hundkött, samt hvita menniskor, när sådana föUo i deras händer. Sjelfva gjorde de religiösa offer af hvarandra. Alla familjeförbindelser voro okända. Två tredjedelar af de födda barnen blefvo af föräldrarne strypta eller lef vande begrafna.

Så kom en mycket plötslig förändring öfver dem, i det de, bevekte dertill af de utländingar, med hvilka de börjat umgås, uppreste sig emot sina — gudar. Träbelätena dränktes och brändes; templen raserades, menniskooffren upphörde och de prester, som vidblefvo "den gamla goda läran", fingo dela gudarnes öde.

Vid tiden för denna revolution å öarne afseglade dit från Boston ett litet antal missionärer, för att börja grundlägga ett alldeles nytt samhälle. Den unge konungen, en åt dryckenskapen hemfallen person, mottog dem vänligt och tillät dem att predika "Hvite Krist", liksom Ansgarius en gång i nordanlanden. Detta uppmuntrade flera amerikaner att fara dit och hjelpa till i omvändelseverket, som gick raskt framåt. Efter tjugu års förlopp hade kristendomen blifvit öboarnes