Sida 619
7. "Den gamla goda tiden" och den nya
DEN STORA FOLKVANDRINGEN. 617
Med slägga, plog och spade går Från bygd till bygd vår ätt Och gyllne skördar i dess spår Ses spira upp. Den slätt. Som öken var, är lustgård, när Vårt folk haft tid att rasta der.
Så blir det stad, der fordom stod En wigwam blott, och der Ett annat slägte göt sitt blod I kamp med vildars här. Der gjuta vi den svett, min bror, Hvarur vårt slägtes lycka gror.
Så danas der en andens verld
Med arbetets granit
Till grundval och till värn ett svärd
Af patriotiskt nit.
Utaf det guld, som nämns geni,
Skall domen en gång färdig bli.
Så fogas stat till stat. Så går
På fredens ljusa stråt
Från ort till ort, från år till år.
Ett herligt verk framåt.
Så bygga vi på Guds mandat
En folkfrihetens jättestat.
I tusen vårars milda glans
Skall detta rike stå
Och vittna om den kraft, som fanns
Hos oss, som ännu gå
Med cirkel, vinkel, stift och staf.
Och slå ett hvalf från haf till haf.
Var derför glad, du Sveas son,
Att du får vara med
Och visa att du stammar från
Ett hugstort, dådrikt led,
Stolt att uti ditt unga blod
Bor götisk kraft och götiskt blod.
Källa: Internet Archive ·