Sida 650
3. Frankrikes och Tysklands socialister
648 ETT HUNDRA ÅR.
Den förstnämde af dessa kan med rätta kallas grundläggaren af det socialdemokratiska partiet i Tyskland.
Marx föddes 1818 af judiska föräldrar, som hade öfvergått till kristendomen. Efter genomgången kurs vid Bonns och Berlins universitet började han utgifva den frisinnade tidningen "Rheinische Zeitung" 1840, men förbjöds af regeringen att fortsätta dermed längre än till 1843. Så for han till Paris för att der fortsätta sina studier i arbetarefrågan. Men det preussiska hatet följde honom äfven dit. Han hade med sin penna i franska tidningar angripit den tyska monarkismen, hvarför han, på Tysklands anhållan derom utvisades från Frankrike 1844. Fyra år senare finna vi honom åter på tysk mark i sällskap med skalden Freiligrath och andra frihetsvänner sysselsatt med ett nytt tidningsföretag, som gick ett år, hvarpå det undertrycktes, och utgifvarne landsförvistes, hvarefter Marx bosatte sig i London, scenen för hans vigtigare arbeten och död.
Freiligrath följde honom dit och det var antagligen vid denna tidpunkt, som skalden skref sitt gripande poem om Friheten, som han låter yttra dessa ord:
I sen mig endast i en cell, I sen mig endast i en graf, I sen mig endast vandrande I landsflykt bortom öde haf. I dårar! Bor då icke jag Der I till döds mig velat slå, Och finns ej i hvart hjerta än Till hem åt mig en liten vrå.
I hvarje panna, hvari fritt Och stolt en ädel tanke bor, Och i hvar barm, som orädd än På ärans rätt i verlden tror. Der dväljes jag och öfverallt; Der nödens röst af sorg är stum; ty jag är lifvets andedrägt. Som flämtar efter luft och rum.
Det var i London som Karl Marx skref och utgaf sitt stora arbete ''Kapitalet'', — kanske det grundligaste och
Källa: Internet Archive ·