Tillbaka Read Runeberg

Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

Originalsida 76
Originalsida 76
Originalsida 76
Originalsida 77
76–77

Sida 76

1. De Napoleonska krigen

76 ETT HUNDRA AR.

han ännu icke varit vare sig i London eller Moskva. Att komma till den förra staaen hade han väl försökt, men tanken på czarernas hem kom ej förr än på våren 1812, då han beslöt att infalla i Ryssland och underlägga sig detta rike. Företaget kunde synas vågadt äfven för den, hvilken lagt hela den öfriga europeiska kontinenten vid sina fötter. Men den unge mannen (han hade ännu icke sett sitt 45: te år) hade till sitt förfogande en armé om 1,225,000 man, och såsom ett bevis på huru vidt hans välde nu sträckte sig, må anföras, att ej mer än hälften af denna här bestod af fransmän; de andra voro österrikare, italienare, tyskar, polackar och schweizare.

Den tjugufjerde Juni 1812 öfvergick han floden Niemen med hälften af denna här och beträdde dermed ryskt område. Det- var ett stolt ögonblick i den store härförarens lif, då han såg dessa sina segerrika skaror i den fullkomligaste ordning öfvergå floden och sedan fortsätta ett tåg, som, menskligt sedt, icke kunde bli annat än ett härligt triumftåg och aflöpa med en krönande seger. Sjelf trodde han väl icke annat. Åtminstone är det säkert, att han icke anade, det samma skarors återtåg skulle i bokstaflig mening blifva ett fasansfullt liktåg, innan han via samma flod igen hade återbeträdt egen mark.

Ryssarnes taktik var att blott falla undan för den framskridande franska hären och dermed locka den allt djupare och djupare in uti ödemarkerna. Na^Doleons första mörka rön var då, att den medförda i)ro"^i^^^6n på intet vis motsvarade munnarnes antal i dessa delvis tunnt befolkade och delvis obefolkade ryska trakter. Halfrationer hörde derför till ordningen för dagen så godt som ifrån sjelfva början. Följaktligen, genom dåligt vatten och en plågande hetta vardt helsotillståndet inom hären allt annat än det bästa = Detta började snart visa sig i en dödlighet, som reducerade härens manskap till blott hälften, innan hären fick Moskva i sigte, marschens mål. Den framtågande härmassan lemnade hopar af ojordade lik längs hela vägen, medan tusentals andra omkommo under sina utflykter inåt landet för att proviantera.

Vid Borodino, icke långt från Moskva, konfronterades invasionshären af ryssarne den sjunde September 1812. Batal-

Källa: Internet Archive ·