Sida 83
1. De Napoleonska krigen
NAPOLEON BONAPARTE.
Det var hans storhet, att han ville förena, hvad som söndras skall, det gamlas och det nyas snille; det var hans storhet och hans fall.
De begge böjas ej tillsamman de sprungo sönder i hans hand, och snart igen upplågar flamman af deras strid kring haf och land.
Den, nya verlden med den gamla på djupet mötts, der solen vändts och forn- och framtidsandar famla på minnenas och hoppets gräns.
Bland slocknade vulkaners härdar, en vågbalk med två tider på. en gränssten mellan tvänne verldar, hans urna står, — der må hon stå!
Der kan han öfver begge blicka och peka med sin herskarstaf, hur begge sina vågor skicka att brottas kring hans jättegraf.
Det inflytande Napoleons lif och verk utöfvade öfver de europeiska förhållandena under de 20 år, som utgjorde längden af hans sagolika karrier, är alldeles exempellöst i vårt slägtes historia. Denne man utgör i alla afseenden ett enastående exempel i verldshäfden. Hans låga härkomst, — hans ungdom, då han framträdde på verldshändelsernas arena, — den glänsande framgång, han ifrån sjelfva början mötte, och det obegränsade förtroende han vann, — den djerfbet, hvarmed han uppgjorde och den blixtsnabbhet, hvarmed han utförde sina planer, — den oerhörda och förundransvärda tur, som alltid var hans, och vidden samt betydelsen af den roll, han spelade — allt detta m. m. gör att verlden står förbluffad inför honom, rådlös i fråga om lösandet af det problem, han utgör. Ralph Waldo Emerson, en af vår tids största filosofer, vet
Källa: Internet Archive ·