Sida 175
Gyllental
son till assessoren i Svea hofrätt Karl G., föddes d. 10 Dec. 1602, studerade både vid inländska lärosäten och vid universiteten i Leiden, Helmstedt och Oxford samt gjorde en resa genom flere europeiska land. 1627 ingick han som volontär vid konung Ludvig XIII:s lifgarde samt deltog i belägringen och eröfringen af La Rochelle 1628. Återkommen till Sverige 1629, utnämndes han 1630 till kammarherre hos konung Gustaf II Adolf, bevistade vid konungens sida slaget vid Leipzig 1631, deltog i tyska fälttåget 1632 samt användes dessutom i åtskilliga beskickningar, bl. a. till Moskva 1634 och 1647, om hvilken senare han sjelf skrifvit en berättelse. 1636 utnämndes G. till rikskammarråd, 1637 till landshöfding öfver Karelen och Viborgs län samt 1642 till generalguvernör öfver Ingermanland, Keksholms län och Narva, 1645 till riksråd, 1652 till assessor i Svea hofrätt och 1654 till president i Åbo hofrätt. Vid riksdagarna 1641 och 1642 var G. landtmarskalk. Då reduktionskollegium 1655 inrättades, förordnades G. till en af dess ledamöter och sökte i denna egenskap, ehuru med ringa framgång, motarbeta dess ordförandes, Herman Flemings, bemödande att genomdrifva reduktionsbeslutets ordagranna tillämpning utan afseende på hög eller låg, förmenande att "man måste gå sakta till väga, man kunde eljest förvirra humörerna". I Januari 1657 utnämndes G. till generalguvernör i Finland, men hindrades af sjukdom att tillträda detta ämbete. Död d. 23 Oktober 1657. 1651 upphöjdes G. i friherrligt stånd, med Ulaborg (i Österbotten) till friherreskap. A. B. B.
15. Gyllenstierna, Konrad, friherre, landshöfding, den föregåendes son, född 1645, blef 1665 assessor i Kommerskollegium samt 1667 landshöfding i Viborgs och Nyslotts län, hvarifrån han 1674 flyttades till samma befattning öfver Kalmar län och Öland. 1680 förordnades han till ordförande i Stora kommissionen och påyrkade i denna egenskap ofta rätt stränga domslut. Han visade sig såsom en ifrig reduktionsvän och framhöll under 1680 års riksdag på riddarhuset, att konungen enligt Sveriges lag egde återtaga hvad han af kronans gods bortgifvit. Då medlemmarna af Stora kommissionen i händelse af konungens död icke voro utan fara för en blifvande efterräkning af de sakfällde samt deras slägtingar och anhängare, begärde G. under 1682 års riksdag i sekreta utskottet, att en bekräftelse på de afkunnade domarna skulle intagas i riksdagsbeslutet, hvilket ock skedde. Död d. 11 Sept. 1684. A. B. B.
16. Gyllenstierna, Kristofer, grefve af Eriksberg, kungligt råd, öfverståthållare, den föregåendes broder, f. 1647, ingick vid unga år i krigstjenst och var redan 1668 öfverstelöjtnant vid lifgardet, blef 1673 öfverste, 1676 generalmajor af infanteriet, 1677 generallöjtnant och guvernör öfver Vesternorrland. Han kämpade med största utmärkelse vid Halmstad (1676) Lund (s. å.) och Landskrona (1677), der han i rättan tid lyckades undsätta svenskarnas venstra flygel. Vid 1680 års riksdag visade han sig såsom en nitisk och verksam anhängare af konungen och befordrare af reduktionen. Hans
ståndpunkt antydes tillräckligt af yttrandet att "adeln icke borde tveka vid det K. M:t så allvarligt befalte, det tillkom ej ridderskapet att försvaga K. M:ts mening". Han varnade ock adeln för att inlåta sig i någon tvist med de andra stånden. 1681 blef G. kungligt råd, 1682 öfverståthållare och 1687 upphöjd i grefligt stånd. Sistnämnda år förordnades han att jämte k. rådet A. J. de la Gardie deltaga i de arbeten, som ålågo K. M:ts deputerade till reduktionsverkets afslutande och belönades 1694 för sina mödor dervid med en gåfva af 12,000 d. s. 1697 var han en af konung Karl XII:s förmyndare. Död d. 14 Juni 1705. -- G. var (i sitt andra gifte, 1696) gift med prinsessan Katarina af Pfalz-Zweibrücken, dotter af pfalzgrefven Adolf Johan och kusin till konung Karl XI. A. B. B.
17. Gyllenstierna, Karl, grefve af Steninge, kungl. råd, president, den föregåendes broder, född d. 4 Febr. 1649, hade innehaft flere hoftjenster hos enkedrottning Hedvig Eleonora och 1680 förordnats till guvernör öfver hennes lifgeding, då han 1687 utnämndes till k. råd och rikskammarråd. 1697 blef han president i kammarrevisionen, 1718 president i Svea hofrätt och 1719 kansler för Åbo universitet. Död i Stockholm d. 6 Juni 1723. -- 1687 upphöjdes G. i grefligt stånd.
Gyllensvan, Fredrik, militär, partiman, född d. 17 Juli 1723, gick 1746 i holländsk krigstjenst, deltog i belägringen af Bergen op Zoom samt blef 1747 premierlöjtnant vid prinsens af Sachsen-Hildburghausen regemente och 1748 kapten derstädes. Efter fredsslutet återkom han till Sverige 1749 och blef 1750 kapten vid Savolaks regemente samt slutligen befordrad till öfverste vid Helsinge regemente 1772. År 1776 afskedades han för tjenstefel. Han adlades 1756 (han hette före adlandet Svanhals) och dog d. 2 Nov. 1787. G. var en bland mösspartiets hufvudman och hade mycket att säga vid riksdagarna, men förfor egenmäktigt och invecklades i rättegångar, af hvilka i synnerhet en väckte mycken uppmärksamhet. G. hade nämligen som öfverste utkommenderat rekryter af Helsingeregemente, innan de tjenat ut sin årstjenst hos sina husbönder, som klagade hos landshöfdingen, hvilken förklarade förfarandet olagligt. G. lät icke dess mindre genom militär-exekution hemta rekryterna. Af generalkrigsrätten dömdes G. att mista tjensten, men han egde i rådet, dit saken blifvit hänskjuten till revision, gynnare, som tillhört hans parti. Konung Gustaf III behöll handlingarna så länge, att saken slutligen förekom på en division af rådet, dit tvänne af de häftigaste mössorna icke hörde. 9 af rådet sutto öfver denna sak; 3 frikände G., 1 dömde honom till böter, 3 ansågo honom vara straffad nog genom förflyttningen till ett annat regemente och endast 2, med hvilka konungen förenade sig, bekräftade (d. 13 Maj 1776) krigsrättens dom. Konungen lät sedan, utan att röna någon motsägelse, justera protokollet enligt sin mening. B. S.
Gyllental kallas det tal, som angifver ett års ordningsnummer i måncykeln eller metonska
Källa: Project Runeberg ·
