Sida 500
Helsingfors universitet l., såsom dess officiella benämning är, Kejserliga Alexandersuniversitetet
1812 bestämts till landets hufvudstad och säte för styrelsen, samt ämbetsverkens öfverflyttning från Åbo inom tio år derefter verkställts äfvensom Åbo akademi, genom brand vorden husvill, 1828 förvärfvats åt H., vidtager en afgörande vändning i stadens utveckling, hvilken sedermera fortgått, visserligen i stillhet, men i oafbrutet raskt tilltagande, så att den kort förut oansenliga köpingen snart i verkligheten vardt hufvudhärden för landets och folkets lif på alla områden.
2. Prosteri af Borgå stift, omfattande 8 kyrkoförsamlingar, med en areal af 2,240 qvkm. och en folkmängd af 75,020 pers. (1880). O. I.
Helsingfors universitet l., såsom dess officiella benämning är, Kejserliga Alexanders-universitetet, är deladt på fyra fakulteter, den teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska, den sistnämnda delad på en historisk-filologisk och en fysisk-matematisk sektion. Styrelse: Universitetets högste styresman, kansleren, utnämnes af kejsaren-storfursten. Sedan 1816 har tronföljaren i Finland och Ryssland innehaft detta ämbete. Under hans minderårighet skötes kanslersämbetet af Finlands ministerstatssekreterare. I Helsingfors handhafves universitetets högsta styrelse under kanslers frånvaro af vicekansler, som äfven utses af regenten. Rektor och prorektor nämnas af kansler bland tre på förslag af univ:ts konsistorium uppställda ordinarie professorer. Deras ämbetstid är tre år, men de kunna återväljas. Konsistorium utgöres af rektor och tolf professorer; i rektorsval och i ärenden, som angå rent vetenskapliga frågor, deltaga samtlige ordinarie professorer. Lärare: De ordinarie professorsämbetena äro 32, nämligen 4 i teologiska fakulteten, 4 i juridiska, 7 i medicinska, 10 i filosofiska fakultetens historisk-filologiska och 7 i dess fysisk-matematiska sektion. Dessutom upptager univ:ts stat 3 fasta e. o. professurer. Till hvarje fakultet höra såsom ledamöter alla professorer och de, hvilka förestå ord. professurer. Ordförande i fakulteten är dekanus, som bland dess ord. professorer utses för tre år i sänder af kansleren. Professurerna tillsättas efter ansökan sålunda, att fakulteten yttrar sig om de sökandes kompetens, hvarefter konsistorium på förslaget uppför trenne, bland hvilka kejsaren-storfursten nämner en. Till e. o. professor eger konsistorium att hos kansleren föreslå sådana docenter, som visat sig vara utmärkte och nitiske lärare. Universitetets lärarekår utgöres vidare af 6 lektorer i moderna språk, 4 exercitiemästare samt ett obegränsadt antal docenter. Alla dessa nämnas efter förslag, af konsistorium af kansleren. Vid ingången af h. t. 1882 egde universitetet 25 ordinarie och 9 e. o. professorer, 1 prosektor, 6 lektorer, 4 exercitiemästare och 23 docenter. Vid universitetets kansli och vetenskapliga institutioner finnas särskilda tjenstemän anställda; af dessa tillsättes bibliotekarien på samma sätt som professorerna, vice bibliotekarien af kansler och de flesta öfriga af konsistorium.
De akademiska examina äro: studentexamen, som aflägges i Helsingfors inför ett
särskildt utskott; kandidat- och licentiat-examina i alla fakulteter; teologisk dimissions-examen (för blifvande prester); allmän rättsexamen (för inträde och befordran i alla civila och juridiska ämbetsverk); domareexamen (berättigar endast till inskränkt befordran i landets rättegångsverk); kameralexamen (för extra tjenstgöring i senatens ekonomi-departement samt för tjenster vid kamerala och förvaltande verk, dock med vissa inskränkningar), samt bergsexamen. Filosofie kandidatexamen fordras såsom förberedande examen till alla lärda grader i de öfriga fakulteterna. För licentiatgrads vinnande erfordras i alla fakulteter, utom den medicinska, disputationsprof; i medicinska fakulteten aflägges disputation endast för doktorsvärdighet. I de öfriga fakulteterna sammanfalla sålunda licentiat- och doktorsvärdigheterna.
Studenterna äro fördelade på sex "afdelningar" (nyländska, savolaks-karelska, tavastländska, vestfinska, viborgska, österbottniska). Hvarje afdelning styres af en af kansleren bland universitetets professorer utsedd "inspektor" och under honom af en "kurator", som väljes af afdelningen och nämnes af vicekansleren. Studentkårens gemensamma angelägenheter afgöras på allmänna möten; dess ordförande och viceordförande utses af vicekansleren bland trenne af kåren på förslag uppförda. Antalet inskrifne studenter var hösten 1882 1,393 (af dessa voro endast 805 närvarande vid universitetet).
Universitetets ordinarie stat utgjorde d. 31 Dec. 1881 576,478 mark; dess egna fonder uppgingo vid samma tid till 5,425,714 mark, af hvilka 946,500 äro anslagna till stipendiefonder. Ordinarie professorernas löner äro 7,500 mark, med 750 marks tillökning efter 5 års tjenst och efter ytterligare 5 års tjenst. 750 mark; e. o. professorerna hafva i lön 5,000--6,000 mark; för docenterna upptager universitetets stat 12 understöd om 2,500--3,500 mark.
Historia. H:s universitet är en fortsättning af det forna universitetet i Åbo. Den 26 Mars 1640 utfärdades, hufvudsakligen genom generalguvernören öfver Finland Per Brahes outtröttliga bemödanden, fundationsbrefvet för Åbo universitet, hvars stat upptog 11 professorer (3 i teologiska, 1 i juridiska, 1 i medicinska och 6 i filosofiska fakulteten). Bland de förste lärarna märkas den utmärkte finske bibelöfversättaren Petraeus, historikern Wexionius, juristen Dalecarlus (Stiernhöök) och teologen Terserus d. ä. Under de första årtiondena spelade en genom sträng ortodoxi, vidsträckt andelös lärdom och formel klyftighet utmärkt teologi hufvudrollen. Såsom tolk för mera upplysta idéer uppträdde hufvudsakligen logices professoren Thuronius, hvars filosofiska åskådning närmast anslöt sig till Melanchthons. När mot 17:de årh:s slut nya tankar i och med Cartesius' filosofi ville göra sig gällande, använde de maktegande i filosofiska fakulteten allt sitt inflytande för att få dem undertryckta. Märkeligt nog var det teologerna, som försvarade enskilde universitetslärares rättighet att föredraga nya läror, för så vidt dessa icke stredo emot bibeln. Under naturvetenskapernas skydd gjorde de nya tankarna sitt egentliga
Källa: Project Runeberg ·
