Sida 205
Göstring, härad och tingslag i Östergötlands län
Gös, sjöv., en mindre flagg, som utgöres af det svensk-norska unionstecknet allena eller unionstecknet omgifvet af en bred, hvit kant. Den förra, som kallas örlogsgös, hissas vid högtidliga tillfällen ombord å örlogsfartyg på en flaggstång (gös-staken), som uppsättes å bogsprötet eller klyfvarbommen; den senare, som kallas lotsgös, hissas på förtoppen, då ett fartyg, i närheten af lotsstation, vill hafva lots ombord. L. H.
Gösar, metallurg., kallas de 3,5 å 4 m. långa tackjernsgaltar, som begagnas i vallonsmälthärdarna, och som införas med ena änden i härden genom bakmuren samt derefter småningom frammakas i mån som färskningen framskrider (se Vallonsmide). C. A. D.
Göschel, Karl Friedrich, tysk filosof, född 1784, död 1862, var 1845-48 medlem af sachsiska statsrådet och öfverpresident i provinsen Sachsens konsistorium. Hans filosofiska författareverksamhet gick ut på att bevisa öfverensstämmelsen mellan Hegels åsigter och den kristna tron, och han har derför betydelse såväl för den hegelska filosofien, särdeles dess s. k. högra sida, som för den kristna symboliken. Han skref bl. a. Aforismen über nichtwissen und absolutes wissen, im verhältnis zum christlichen glaubensbekenntnis (1829), Der monismus des gedankens (1832), Hegel und seine zeit, mit rücksicht auf Goethe (s. å), Von den beweisen für die unsterblichkeit der menschlichen seele im lichte der spekulativen philosophie (1835) samt flere arbeten rörande tolkningen af Dantes "Divina commedia".
Göschen. 1. Georg Joachim G., tysk bokhandlare och boktryckare, f. 1752, d. 1828, öppnade 1785 förlagsbokhandel i Leipzig och blef inom kort genom sina förbindelser med de berömdaste tyske författarna en af Tysklands förnämste förläggare. På G:s förlag utkommo en mängd tyska klassikers arbeten. 1823 flyttade han sin bokhandel till Grimma. -- 2. George Joachim G., den föregåendes sonson, engelsk statsman, f. 1831, var en tid delegare i bankfirman "Frühling and Göschen". Sedan han 1863 fäst den allmänna uppmärksamheten vid sig genom sitt arbete The theory of the foreign exchanges (9:de uppl. 1876), invaldes han s. å. i parlamentet och förfäktade der liberala grundsatser. Såsom vicepresident i Board of trade (handelskammaren) från Nov. 1865 och kansler för hertigdömet Lancaster sedan Jan. 1866 tillhörde han Russells kabinett till Juni 1866 och såsom president i Poor-law board samt sedan 1871 förste amiralitetsråd Gladstones kabinett. När tories 1874 kommo till makten, drog G. sig tillhaka och blef en framstående oppositionsman, men återinvaldes s. å. detta oaktadt i parlamentet af Londons city, ehuru det tillhörde torypartiet. 1876 sändes G. till Egypten för att tillsammans med franska regeringens ombud, Joubert, söka bringa reda i kedivens förvirrade finanser. De båda sändebuden förmådde också kediven s. å. att ställa sina finanser under uppsigt af en europeisk kommission. 1878 var G. Englands representant vid myntkongressen i Paris. 1880-81 var han utomordentligt sändebud i
Konstantinopel, der han hade till uppgift att påskynda verkställandet af Berlin-kongressens beslut.
Göschen, Johann Friedrich Ludwig, tysk jurist, f. 1778, d. 1837, blef 1811 e. o. och 1813 ordinarie professor i juridik vid Berlins universitet samt 1822 vid Göttingens. 1815 grundlade G. "Zeitschrift für geschichtliche rechtswissenschaft" och utgaf 1820 Gaii institutionum commentarii IV. Efter hans död utgåfvos hans Vorlesungen über das gemeine civilrecht (1838-40; 2:dra uppl. 1843).
Göschenen (Geschenen), by i schweiziska kantonen Uri, vid Reuss och norra ingången till Gotthardstunneln.
Gösen, Lucioperca sandra G. Cuv., zool., påminner till kroppsformen om aborren, men är betydligt mera långsträckt och når en mycket större längd (ända till 1 m.) och vigt (6-12 kg.). Till färgen är gösen ljust gråbrunaktig, mörkare på ryggen samt ljusare gråhvit till gulhvit nedåt sidorna och buken. På sidorna finnas mörkare tvärfläckar, tydligast hos de yngre. Gösen förekommer i spridda sjöar och vattendrag från Skåne ända upp i Norrbotten, men hans egentliga område är mellersta Sverige med dess stora sjöar Vänern, Mälaren och Hjelmaren m. fl., hvarest han förekommer ymnigt och utgör föremål för ett inbringande fiske. I Vettern finnes han ej. Ofvanom Medelpad är han mycket sällsynt och finnes ej i vestra Sverige. I södra Sverige förekommer han blott i några få sjöar i Kalmar län och östra Skåne. Gösen har såväl i Sverige som i det öfriga Europa en mera östlig utbredning. I England, Frankrike och vestra Europa saknas han, men blifver allt allmännare österut och synes i Finland vara allmännare utbredd än i Sverige. I Norge förekommer han blott i landets sydöstliga del. Liksom aborren är äfven gösen en roffisk, och den kraftigare tandbyggnaden antyder, att han i detta fall öfverträffar aborren. Norsen utgör hans älsklingsföda. Gösens lektid uppgifves något olika, men inträffar å de flesta ställen ej förr än i slutet af Maj eller början af Juni. Såsom födoämne är gösen bland våra mest värderade sötvattensfiskar och står i högt pris. R. L.
Gösslunda (ej Jösslunda), socken i Skaraborgs län, Kållands härad. Areal 1,828 har. 754 innev. (1880). Annex till Sunnersberg, Skara stift, Kållands kontrakt.
Gös-slägtet, Lucioperca Cuv., zool., ett fiskslägte af aborrfiskarnas familj. Liksom aborr-slägtet hafva gösarna två ryggfenor, men afvika genom tandbyggnaden, i det tänderna icke äro kardlika, utan sitta i enkla rader med större gröfre tänder bland de smärre. Tre arter förekomma i Europa samt två eller tre uti Amerika. Samtliga gösarter tillhöra sötvattnen. I Sverige finnes blott en art (se Gösen). R. L.
Gös-stake, sjöv. Se Blindrå och Gös.
Göstring. 1. Härad och tingslag i Östergötlands län. Arealen 62,690 har. 13,642 innev. (1880). Häradet hör i administrativt hänseende till G:s och Vifolka härads fögderi, i judicielt till Lysings och G:s domsaga och omfattar socknarna Ekeby, Rinna, Åsbo, Högby, Vestra
Källa: Project Runeberg ·
