Sida 301
Hals, Franz
glesats, men talrikast på framsidan; få af dem tillhöra halsen sjelf, de flesta sträcka sig från ena till andra änden, mellan hufvud och bål eller mellan en af dessa och någon halsdel. Det är musklernas svaga utbildning, synnerligen å bakhalsen, som gör halsen så smal hos barnet och kommer hufvudet att synas så stort. Halsen är trind på midten, der han hos en välbildad menniska anses böra hafva vadens tjocklek; han får större omfång åt ändarna och oval genomskärning, uppåt med längdriktningen ställd fram och bakåt, nedtill transversalt; han är kortare fram än bak. Jämnt rundad i ungdomen, får han vanligen starka veck mot ålderdomen, och är hos den starke medelålders mannen kantig af de kraftiga musklerna. Hos denne synes äfven oftast på den öfre delen af främre medellinien en mer eller mindre stor knöl af struphufvudet ("Adams-äpplet"), hvilket, jämte dervid fasthängande sköldkörtel, kan anses såsom halsens enda egna organ, då man uppfattar det såsom särskildt organ, emedan röst och ton bildas deri. Eljest innehåller halsen, utom kotor och muskler, blott genomstrykande delar, hvilka dock äro mycket vigtiga. I halsen gå respirationsröret mellan näsa och lungor samt digestionsvägen mellan mun och magsäck; der ligga de stora blodkärl, som från och till hjertat föra blodet till och från hufvudet samt halsen sjelf; der framstryka de stora nerver, som reglera hjertats rörelser, andningen m. m., och slutligen finnes i halskotornas längdkanal den del af ryggmärgen, som innehåller de nervösa ledningsbanorna mellan hufvudet och hela den nedom varande kroppen. Till följd deraf är halsen den del, som angripes vid dödsstraff, för det mesta vid slagt och ganska ofta vid mord eller sjelfmord. -- 2. Bot. Se Archegonium. -- 3. Husdjurssk. Vid bedömande af hästars och nötkreaturs värde i fråga om de olika ändamål, för hvilka de underhållas, måste man taga i betraktande halsens -- jämte andra yttre kroppsdelars -- byggnad och form. Hästar, tillhörande raser, som sedan urminnes tider lefvat i vildt eller halfvildt tillstånd, hålla halsen i nästan lodrät ställning och föra hufvudet i vågrät riktning. Djuren, som föra halsen på detta sätt, sägas hafva hjorthals. Genom dressyr har man under tidernas lopp lyckats att hos de tama hästarna förändra halsens riktning till en motsatt form eller bågformig med hvälfningen uppåt. (Till följd deraf bäres hufvudet hos de tama hästarna nästan lodrätt). Då halsen har sistnämnda form och den derjämte är lång, sägas djuren hafva svanhals. Hästar, som hafva s. k. hjorthals, äro mindre lämpliga för ridning, emedan betslet hos sådana djur kommer, till följd af hufvudets vågräta riktning, att hvila i läppvinkeln, hvilken är en mindre fast och känslig del än de s. k. lanerna -- rummet emellan betarna och kindtänderna i bakre käken --, der betslet hvilar, om hufvudet har en lodrät eller i det närmaste lodrät riktning. Hos ridhästar skall halsen derför vara lång och väl böjd, med hvälfningen uppåt, hos arbetshästar deremot kort och tjock, emedan djuret i sådant fall kan vid dragning, genom halsens större tyngd, lättare öfvervinna
motståndet. Hos utmärkt mjölkboskap är halsen lång och tunn, hos gödboskap och dragoxar deremot kort och tjock. Hos öfriga husdjur äro halsens form och längd af mindre betydelse för bedömandet af djurens värde. -- 4. Metallurg., vid stångjerns räckning under hammare, den del af smältstycket, som bildar öfvergången mellan den redan utsträckta delen af jernstången och den ännu oräckta s. k. kolfven. Då godset i halsen är tunnare än i kolfven, händer ganska lätt under kolfvens vällning, att halsen blifver för starkt värmd eller, såsom det kallas, bränd, hvarför stor försigtighet fordras af smeden för att förekomma detta fel. -- 5. Sjöv., tåg, hvarmed ett segels nedre främre hörn fästes eller hålles på sin plats. Af råsegel äro blott de understa: focken, storseglet och begineseglet (då sådant nyttjas), försedda med halsar, hvilka fästas i seglets båda nedre hörn, alldeles såsom skoten, men gå föröfver i stället. På ett ledsegel förstås med hals vanligtvis det tåg, som sitter i det inre nedre hörnet af seglet, då deremot det i det yttre varande kallas skot. De hörn af seglen, uti hvilka halsarna fästas, benämnas halshorn; men som de understa råseglens nämnda hörn äro försedda med både halsar och skot, så kallas blott det, som genom brassningen kommer förligast eller i lofvart, halshom, det i lä deremot skothorn. -- Halsa, att anhala l. ansätta halsarna. Jfr Fockehalsdäfvert. 1. G. v. D. 3. C. A. L. 4. C. A. D. 5. R. N.
Hals, köping i Ålborgs amt (Danmark), på norra kusten af Limfjorden, på den punkt, der denna skjuter in från Kattegatt. Omkr. 1,200 innev. Öster om köpingen ligger en obestyckad skans. Utanför H. blef den norske konungen Harald Gråfäll öfverfallen och dräpt af Guldharald (965). E. Ebg.
Hals, Franz, holländsk målare, föddes 1584 i Antwerpen, dit hans föräldrar fem år förut begifvit sig från Haarlem för att undgå krigets olyckor. Om hans lefnadsförhållanden i yngre dagar känner man endast några få fakta. Han bodde antagligen en längre tid i Antwerpen, och först 1611 var han verkligt bofast i Haarlem. Der var han sedan verksam i mer än femtio år och äfven under sin lifstid högt aktad af alla, "oaktadt sitt oregelbundna lefnadssätt och sin vildt genialiska naturel, som bjuda hvarje literärt räddningsförsök trots". Att han verkligen åtnjöt sina landsmäns aktning, framgår af flere omständigheter, såsom att han fick porträttera sin tids förnämsta personligheter i Holland, att han var medlem af Haarlems borgaregarde och 1644 målaregillets föreståndare m. m. Men det måste derjämte erkännas, att han var en lidelsefull person, som älskade glaset, och en dålig husfader, som, trots sin utomordentliga arbetsförmåga, lefde och dog i fattigdom. 1664 betalade magistraten hans hyra och beslöt åt honom ett årligt understöd af 200 gulden. Han dog i Haarlem d. 7 Sept. 1666. -- H., som hufvudsakligast egnade sig åt porträttfacket, liknade i början, genom en viss glatthet i föredraget, sin förste lärare, Karl van Mander, hvarjämte han ännu var mycket upptagen af detaljen och i formen ej sällan konventionel och stel. Men
Källa: Project Runeberg ·
