Sida 309
Haltomys ...
korsform, 1751--62), med ett 143 m. högt torn, den vackraste är Nikolaikyrkan, i ren gotisk stil, fullbordad 1863 (tornet har en höjd af 144,2 m.). Bland öfriga offentliga byggnader märkas börsen, byggd 1836--41, det nya skolhuset (bygdt 1837--40 på den forna domkyrkans plats), hvilket inrymmer gymnasium och Johanneum (se nedan) jämte stadsbiblioteket (230,000 bd och 5,000 handskrifter) samt naturhistoriskt museum, och stadshuset, bygdt af Karl XII:s minister Görtz och inköpt af staden 1722. Af anstalter för vetenskap och konst må nämnas: det akademiska gymnasiet (grundadt 1610), ursprungligen ett slags filosofisk fakultet, en mellanlänk mellan Johanneum och universitet (det omorganiserades 1873), och Johanneum, H:s äldsta undervisningsanstalt, anlagd 1529 af Bugenhagen, nu omfattande gymnasium och realskola, lärareseminarium, slöjdskola, navigationsskola med observatorium, läroanstalter för kirurgi, farmaci och byggnadskonst, en botanisk och en zoologisk trädgård (den senare en af de största i Europa, anlagd 1860--61), en fornsakssamling, flere samlingar i "Kunsthalle" samt det s. k. "Museum Godeffroy", en rik samling naturalier från Söderhafvet, åstadkommen genom köpmannen J. C. Godeffroy. Föreningar för vetenskap och konst äro bl. a. konstföreningen, föreningen för konst och vetenskap, antropologiska, geografiska, patriotiska sällskapen, trädgårdsföreningen samt flere sällskap för främjande af folkundervisningen. Antalet milda stiftelser är mycket stort; här må nämnas allmänna sjukhuset, ett dårhus (Friedrichsberg), ett stort barnhus, ett hem för döfstumma och ett för blinda, ett sjömanshem och den under namnet "Das rauhe haus" i Horn utanför H. 1833 upprättade förbättringsanstalten. H. har en mängd förlustelseställen, två stora teatrar (Stadt- och Thaliateatrarna) samt 7--8 mindre dylika. Teaterföreställningar infördes i H. på 1600-talet, och 1678 gafs den första operan. Under F. L. Schröders och E. Lessings tid stod H:s teater i stort anseende.
Ehuru H. framförallt är en handelsstad, är industrien ingalunda obetydlig. 1875 sysselsatte den 26,735 personer. H. har stora sockerraffinaderier, bränvinsbrännerier, cigarrfabriker, jerngjuterier och maskinverkstäder m. m. samt i synnerhet skeppsvarf. Med afseende på handelns storlek intager H. fjerde rummet bland Europas städer (det öfverträffas endast af London, Liverpool och Glasgow), och handeln har under det senaste halfva seklet tagit en förvånansvärd fart. 1836 egde staden 146 fartyg om 25,722 tons, men 1880 496 fartyg om 245,709 tons, hvaraf 121 ångfartyg om 92,237 tons. 1881 inlupo 5,975 fartyg om 2,805,605 tons (deraf 96 svenska fartyg om 27,009 tons och 277 norska om 124,298 tons). Lifligaste samfärdseln eger rum med Storbritannien, Nord-Amerikas förenta stater (den transatlantiska trafiken har under de senaste åren utvecklats jämförelsevis mest) och Skandinavien. Såsom utvandringshamn står H. i Tyskland efter endast för Bremen. 1880 befordrades derifrån 68,867 personer, och summan af utvandrare, som 1832--
80 tagit sin väg deröfver, är 1,030,278. Flodfarten på Elbe ofvanför staden är likaledes mycket stor. 1879 inlupo 7,385 flodfartyg och utgingo 7,388. S. å. egde staden 2,788 flodfartyg, deraf 231 af jern. Införselns värde steg 1881 till 2,018 mill. mark. För bedömande af utförselns storlek saknas statistiska uppgifter, sedan utförselafgifterna 1857 borttogos. Till handelns befordrande finnas flere banker: ett riksbankens hufvudkontor (som 1876 efterträdde den gamla, 1619 grundade Hamburgbanken), Nordtyska banken (1856), Föreningsbanken (s. å.), Handelsbanken (1870) m. fl. En vigtig gren af H:s affärsverksamhet är sjöförsäkringsväsendet. Det första tyska assekuranskompaniet bildades i H. 1765; nu finnas 20--30 sjöförsäkringsbolag, och försäkringssumman uppgick 1877 till 2,017,5 mill. kr. -- H. står i jernvägsförbindelse med Berlin (sedan 1846), Lybeck (sedan 1865), Altona (sedan 1867) och Venloo (sedan 1872).
Historia. H. skall hafva blifvit grundlagdt af kejsar Karl den store i början af 800-talet och gjordes af Ludvig den fromme 831 till säte för en biskop öfver de nordalbingiska landen. 834 upphöjdes det nya biskopsdömet till ärkebiskopsdöme, men sedan H. 845 blifvit förstördt af danska vikingar, flyttades ärkebiskopssätet till Bremen (847) och uppkallades med tiden efter denna stad. H:s förste biskop och ärkebiskop var Nordens apostel Ansgar, och de skandinaviska landen lydde under H:s, sedermera Bremens ärkestift till 1104, då ärkebiskopen i Lund blef primas för dessa lands kyrkor. (Om. H:s ärkebiskopsstift jfr Ansgar sp. 830.) Omkr. 1110 kom staden under de holsteinske grefvarnas (af huset Schauenburg) öfverhöghet, och från denna tid utvecklade H. sig till en vigtig handelsstad. Under kejsar Otto IV:s regering (1198--1218) blef det fri riksstad. Genom handelsfördragen 1241 och 1255 med Lybeck lade H. grunden till hansan, och såsom medlem af detta stora handelsförbund uppnådde det en hög grad af blomstring. 1292 erhöll H. af de holsteinske grefvarna full frihet att ordna sina inre angelägenheter, och af friheten begagnade sig staden till att 1410 upphäfva den dittills gällande aristokratiska författningen genom att vid rådets sida ställa ett sextiomannautskott af borgerskapet. Genom den s. k. långa recessen af d. 16 Febr. 1529 infördes reformationen. H. låg i ständiga strider med de danske konungarna, hvilka såsom, hertigar af Holstein gjorde anspråk på öfverhöghet. Först genom gottorpska fördraget 1768 blef H:s oafhängighet erkänd, och 1770 erhöll H. säte och stämma på tyska riksdagen. H:s handel, hvilken efter hanseförbundets upplösning vann ökadt omfång, men under senare hälften af 1600-talet kom på förfall, uppblomstrade åter under 1700-talet, utbredde sig öfver hela Europa och antog under nord-amerikanska frihetskriget (1775--83) karakter af verldshandel. Under de franska revolutionskrigen (1792--1814) drabbades H:s välstånd af hårda slag. I synnerhet olycksbringande voro åren 1810, då staden införlifvades med Frankrike, och 1813, då den slöt
Källa: Project Runeberg ·
