Sida 169
NOTES D’UN CURIEUX
II.
UK S'l'ni)IKk 'ULL ICV SVLNSK M()i{KLHIS'rr)KI,\.
Det (in.s ett kapitel, hvilket för den, som i svenska konstslöjdens historia skildrar möbeltypernas utveckling, på grund af sammanträffande ogynnsamma omständigheter är vanskligare att skrifva än tle andra. Det gäller bestämmandet af gränserna för de olika stilperioderna.
Faktorer sådana som modet, ekonomiska och lokala förhållanden samt ej minst den individuella smaken ha, såsom man lätt inser, verkat ofantligt olika på olika ställen inom landet. 'Tiden för en viss smakriktnings herravälde t. ex. i hufvudstaden sammanfaller sålunda icke med samma riktnings utsträckning i en aflägsen småstad. 'Till dess de olika lokala smakskiftningarnas omfattning och karakter blifvit studerade samt jämförda med hufvudstadens har man enligt min uppfattning ännu icke vetenskaplig rätt att bestämma tidsgränsen för en stilperiod annat än lokalt, det vill säga, vi skulle för närvarande beträffande den svenska möbelhistorien kunna tala t. ex. om en .Stockholms rokokoperiod, men ännu ej om en svensk sådan.
Måhända frågar någon: har det verkligen funnits dylika lokalt bestämbara skiftningar inom de olika stilskeden, som hos oss gjort sig gällande, och fins det i så fall numera någon möjlighet att tillfredsställande bestämma dessa skiftningar?
Som svar på den första frågan vill jag blott hänvisa till den Nilssonska samlingen i Skara, som numera mestadels hamnat i Göteborg. Ingenting kunde väl tydligare bevisa, hur den en gång af ungdomligt galliskt lefnadsmod sprittande rokokokonsten i en svensk landsbygd, jag vill ej säga, degenererat, utan hardt när till oigenkännlighet omskapats efter lokala behof och lokal förmåga samt antagit vissa bestämda karaktersdrag, dem man återfinner också i en stor del af den svenska västkustens möbeltyper, där ej danskt-nordtyskt, holländskt eller engelskt inllytande kan spåras.
För den, som sysslat med detta kapitel i \'år konstslöjds historia, står emellertid nyssnämda förhållande så litet enstaka, att man nog redan nu med bestämdhet skulle kunna påvisa tlere dylika lokala skiftningar.
Men huru med vetenskaplig trohet fixera dem? Det hade för en ej obetydlig tidrymd af den svenska möbelhistorien funnits ett osvikligt sätt att göra det, om ej de ogynnsamma omständigheterna, hvilka vi ofvan antydt, kommit hindrande emellan. Som bekant, var det brukligt, att hvarje gesäll för att blifva mästare i snickarämbetet under viss kontroll utförde en ritning till det mästerstycke han ville förfärdiga. Hvilket material till stilarnas historia, deras lokala skiftningar och deras gränslinier i tiden en från olika städer inom riket gjord samling af dylika ritningar skulle lämnat oss är lätt att fatta. Men, tyvärr, dessa ritningar, godkända af ämbetena, med tiden för deras utförande påtecknad och ej sällan försedda med närmare beskrifning i det protokoll, som meddelar oss mästerprofvets godkännande och gesällens mästerblifvande — dessa en gång ymnigt flödande källor för utarbetandet af vårt lands möbelhistoria äro till allra största delen sinade.
För att nå målet — en vetenskapligt trogen framställning af den svenska möbelhistorien — finnes numera ingen så snörrät väg att gå. Den hjälp vid bestämmandet af de olika stilepokernas lokala skiftningar och begränsning i tid man kan hämta af de understundom förekommande ämbetsstämplarna, hvilka, såsom bekant, äro tillkomna efter
Källa: Internet Archive ·
