Svenska slöjdföreningens tidskrift

0

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.

ett visst år, * äfvensom af handtverkarnes egna signaturer, är naturligtvis, såsom ock ett par här nedan meddelade prof visar, ej att förakta, men tyvärr äro dessa märken dels relativt sällan bevarade, dels är det företrädesvis (om ock ej uteslutande) hufvudstadens mästare, som haft själfkänsla nog att med dem förse sina arbeten. Följden blir, att det material af dylik art, öfver hvilket man kan förfoga, i själfva verket ej ensamt räcker till för vetenskapligt berättigade konklusioner. Om man lämnar ur räkningen den mödosamma passagen genom allmogekonsten, som i alla fall måste göras, har man därför blott en enda lång och kanske ändå ej till målet ledande väg att gå, nämligen till jämförelsen mellan ännu bevarade föremål, hvilkas ursprung emellertid ofta nog är lika ovisst, som det är visst, att deras habitus genom reparationer eller restaurering undergått förändiing.

Men för att på det sättet utträtta någonting behöfs en förtrolig samverkan mellan handtverkare, samlare, museer och forskare.

Såom ett belysande exempel till hvad jag här ofvan antydt, ber jag att för läsaren få presentera följande utdrag ur Kristianslads snicliar ämbetes protokoll med tillhörande ritningar — de enda i sitt slag jag känner, men tillräckliga för att låta oss inse, hvad vi genom dylika ritningar kunde hafva vunnit. **

Protokoll den 4 Januari 1740.

§ d. Embetet tog i hetänckiande hwad Mästare styck bör föreläggas när någon söker at blifwa Mästare och Einbets Broder och alt theiistund Kongl. Mttz allmänna skråordning*** uti Siette Art. 4 § säger at det bör wara sådant som efter tidernes beskaffenhet kan wara tienl. och brukel.. Så beslöt Embetet at thet mästare stycket bör bestå af ett klädesskåp af Ek med verfackung.

Protokoll der 27 Sept. 1742.

§ ö. .^nmälte sig snidkaregesällen Bertilu Hörlin — - - at blifwa mästare här i staden — —

Til förekommande af onödig widlyfftighet, så beslöts at Bertilu Hörlin tillåtes at giöra mästerstycke effter protocollet d. 4 Jan. 174(.) uti åldermans verkstad enligit Skråordningens 6 art. — — —

Protokoll den 19 Xov. 1742.

Sedan upwijste Hörlin dess mästerstycke bestående af et Brädespel, som är fournerat eller öfwerklädt med wallnöthsträd och elliest med Blomsterwerk inlagdt, item Ritning til Et skåp. Detta besågs och befants försvarligit och blef fördenskull gillat samt Bertillu Nilson Hörlin altså i föllie af Skråordningens 6 art. 4 § förklarad för richtig mästare. (Jfr pl. 1, fig. 1).

Protokoll den 26 Juli 1750.

— förekom Ocsällcn Aiuir. Claesson - anhållandes at här wid Embetet få giöra Mästerstycke

och blifwa .Mästare. Denna Gesällen .Andr. Glaessons ansökning blef af Embetet bewiljat, och kommer des .Mästerstycke således at bestå uti En Ritning till ett skåp och en Eåda till Embetet.

Jfr Kongl. .Mayst: tr .Allgemcnc Ordningh och Skråå för Handtwärckarnc i Swerige och Finlandh. Si(;ckholm 1669 7 aiA. 4: alle handtwärckarc hwilkas arbete så beskaflät är, at thet stämplas kan, efter för thetta giordc Ordning, eller then här effter giöras kan, måge icke försumma sitt arbete medh sin stämpeli eller bomärckic beteckna, wijdh IVirlust aff thet som således ostämplat warder til the fattige, och tree Dal. S:mt i ladan.

Samma bcstiimmclsc a motsvarande ställe i 1720 urs skråordning.

Jfr också K. Br. 19 l)cc. I 75ö och för vidare detaljer Gcoi-g Haupt af John Böttiger. Stockholm 1901. Sid. S f.f.

.Nordiska .Museet n:o 61972: kvartvolyni i skinn med guldpressning och titel: Snidkare Embetets Protocoll: .Anno 1771. Onnchaller protokoll från 1674 till och med 1827.)

‘ “ Kongl. Maj:ts Eöimvade .Algcmenc Ordning och Skrå För Handtwärckare i Swerige och Finland 1720