Svenska slöjdföreningens tidskrift

28

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.

af konstsömnad. En ovanlig placering af orneringen visar en mässdräkt på tjockt gult siden. Den är försedd med en egendomlig hög krage prydd med guldbroderi, på mörkblå botten. Christus och hans apostlar äro där framställda under arkader i byzantinsk stil. På ryggstycket inom de sneda korsarmarna äro placerade tvenne rektangulära väfda bitar med ärkeängeln Michael och den hel. Euphemia under rundbågar burna af romanska kolonner. Det sneda ryggkorset är af fint väfda guldbårder med namnet Jesus, å den bredare midtbården äro inväfda djurgestalter omväxlande med geometriska ornament. Kragens broderi anses vara från omkr. iioo-talet, väfnadsorneringarna från 1200- och sidenstofFet från omkr. 1400. — Färgerna äro underbart fina och intagande.

Ett annat sätt att ornera visar en mässdräkt på blått tjockt slätt siden med ett bottenmönster af utomordentligt stilfulla örnar, heraldiskt behandlade, mellan örnarna fyrbladiga rosor. På ryggstycket fastsytt smala bårder i form af . Broderiet är helt utfördt i guldsömnad, örnarna med öfverstyngen synliga bildande geometriska mönster — lika så rosorna. Guldet är öfversydt med rödt silke, hvilket ännu mer förstärker guldets glans. — Arbetet utfördt på 1200-talet.

Ännu ett praktstycke från Halberstadt-samlingen vill jag här omtala, näml. en dräkt där brokad är använd till bottenstoff. Hufvudfärgen grön med ett egendomligt mönster i guld. Det visar en regelbunden omväxling af sirliga arabesker, vattenomflutna borgar, uppåt flygande örnar, fantastiska drakar eller sjöhästar — symboler för de fyra elementen. Guldet i dessa medeltids-brokader har en alldeles obcskriflig djup glans. Ryggbården ett snedt kors 'b af rödt siden med broderade ornament i silkesbroderi, i korsets midt en vapensköld.

En annan plats, som lämnar rika tillfällen till studier af kyrkliga textilföremål, är i Historiska Museum i Bern, hvilken icke blott har utmarkta broderier utan ock de rikaste skatter af sidenbrokad-väfnader och sammet — i form af mässdräkter. Museet i Bern har en rikhaltig samling af s. k. kåpsköldar och bårder hörande till korkåpor, alla utförda i det finaste och konstnärligaste guld- och silkesbroderi. Af dessa vill jag särskildt framhålla en. Det är en konstsömnad af hög rang och utgöres af en 30 cm. bred bård och en stor ryggsköld tillhörande en kormantel. Kompositionen består af öfver hvarandra ordnade figurrika framställningar. Den katolska kyrkans sju sakrament, inramade uti en rik arkitektur. Teckningen af figurer etc. uppbäres af en stark religiös stämning, en innerlig fromhet och skönhet som hänvisar på en framstående konstnär som skapare af desamma. Man antager Rogier van der Weyden och hans skola. Tekniken för figurframställningen är s. k. bildsömnaden eller schattérsöm, alltigenom med vertikal riktning. Bakgrund och baldakiner och afslutningsbårder i den rikaste guldsömnad. Den ofvan omtalade bildsömnaden hör obestridt till de skönaste och ädlaste som af broderikonsten utförts i Plandern under i4CO-talet.

Äfven kyrkan S:t Victor i Xanten har en lysande samling mässdräkter — af härliga sammelsväfnader och prydda med konstrika broderier. Det är nästan bländande, när man ser hela raden af dessa praktfulla ornater — med de mest fulländade figurkompositioner och ett glänsande färgrikt utförande. Sömnadstekniken är här, »en or battu,» lasursömnad eller burgundisk teknik, hvad man vill kalla den. Den kallas lasurteknik därför att den verkar som en lasur på guldgrund, burgundisk därför att den där utförts i sin största fullkomning. Bilderna utföras öfver en guldfond bestående af fina på lärft tätt invid hvarandra horisontalt lagda guldtrådar. Mönstret framsys öfver guldtrådarna med hårfint silke i schatteringar. Genom olika fördelning af öfverstyngen, genom vidgande af afståndet där ljus och glans behöfves och tatare med styng där man vill framställa en sorts modellering af formen — genom olika färger och färgnyanser åstadkommas dessa >broderie d’Arras>. Dessa praktfulla konstsiimnader, som framställa scener ur heliga historien, söka sin koloristiska verkan ej i motsatsen mellan ljus och skugga eller i några fina förtoningar utan blott och bart i de olika färgernas sammanställningar till ett musikaliskt helt. Frågar man efter namnen på dem, som utfört dessa härliga broderier blir nog frågan oftast obesvarad. I medeltiden talade endast saken, ej namn, de gamle mästarne önskade endast genom sina fromma konstverk förhärliga sin Gud och sin kyrka, namn och person var därvid fullkomligt en bisak. Broderierna i Xanten tillhöra nästan alla 1500-talet.

Mycket kunde ännu vara att anföra från denna vidtomfattande studieresa. Jag har dock här sökt framställa det väsentligaste, därvid hållande mig till de mest typisk.a tcxtilföremålen under olika skeden af den kyrkl. textila konsten, från hvilka jag inhämtat ökade erfarenheter, som jag hoppas skall lända till framtida gagn.