Sida 311
RRsnnnRÅ ttrlsr.
i I lalberstaclt och Ihainbcrg och kyrkan S:t Victor i Xantcn finnas sainnianforrla be lydande sanilinj^^ar af harlipja incssdrakter.
J den första kristna tiden synes infeen särskild prästdrakt hafva funnits. Praktlystnaden inom den österländska kyrkan väckte småningom befaret att utmarka firästcns siirskilda ställning, och f^ifva hans upptriidande en felans som lillkf)m hans plats i samhället. Mot slutet <'if 800 talet var jirästdräkten fullt fardif^, om den ock sedermera undergår flere ändringar och tilkigg. I )e priisterliga drakterna voro af mänga olika slag säsom Dalmatica, Casula, motsvarande vär messhake samt pluviale mijtsvarande vär korkåpa m. fl. Dessa dr.äkter förfärdigades af de utsöktaste och dyrbaraste stoffer och pryddes med de ■ fina.ste och konstn.ärligaste broderier. Xågra e.xcmpel ä [irästerliga dräkters ornering skall jag här meddela.
Mässhakens form var lånad från romarna och var fullt cirkelrund me<i en cirkel rund öppning i midten genom hvilken hufvudet träddes. Dess form undergick serlermera af praktiska skiil flere birändringar. I'ör att (;j hindra armarnas rörelser skar man ut sidorna. Resultatet blef ett aflångt i båda .andar afrundadt tygstycke med ett rundt hål för hufvud och hals. Denn.a .ändring skedde under medeltiden, l.uuler renässansen och barocktiden förlorar den iinnu mer sin ursprungliga form och blir ett styft, öfver bröst och rygg i två skilda delar nedh.angande tygstjxke. Lhider 1700 iKoo t.alet antager den violinform som i b.äst.a f.all förses med ett latinskt kors eller smaklösa blommor och strålande sol.
Kring m.ässhakens öppning för hufvudet sattes tidigt en bård och från denna gick nedåt å såv.äl fram- som baksida en smal prydlig ribba. Denna ornering såg jag på en mässhake af guldbrokad som tillhört den hel. Bernhard, — romansk från 114^ .Sedermera blir orneringen en annan. I'ram och bak f.'ists)'s remsor i form af \ eller 'k . De sneda linierna möttes öfver axl.arna, denna form användes i I j-skland till inpå 1400 talet då pä rj^ggen anbragtes ett broderi i form af ett latinskt kors, framsiflan var oprydd eller ornerades med en vertikal bård.
Samlingarna i Braunschweig, llalbcrstadt och Xanten \'isa prof å prästdrakter af olika stoffer från enlda yllet)'gcr till de h.ärligaste stoffer, siden och sammet, likaså pä olika sömnadstekniker för dr.äktens pr\’dande från enkla korsstyng och plattsöms broderier till de rikaste bildsömnader och broderier med pärlor, koraller, paljetter, mctallplåt.ir, silfver, silke och guld.
I domen i Bamberg förvaras trenne af kejsar Henrik II, diunens grundläggare och hans drottning Kunigunda skänkta praktfulla mantlar. Utförda på 1 lOO-talet merl rika guldbroderier i en teknik, som anvandes under hela medeltiden, (nildtrådar lades tatt invid Inarandra och fästades \id bottenstoffet med fint silke dels med synliga dels med osynliga styng. Kompositionerna haf\’a ett rikt innehåll och en konstnärlig anordning af de tigurala och ornamentala detaljerna. Mantlarna hafva från början varit af purpurrödt siden, men sedan öfverflyttas broderiet på det nux arande mörkblå bottenstoffet.
Nationalmuseet i Miinchen förvarar äfven en dyrbar intressant dalmatica, som tillhört kejsar Henrik 11. Bottenstoffet hvitt siden, orientaliskt mönster, är nu ersatt af en sidendamast från 1700-talet, men prof af det ursprungliga bottent}'get är exponeradt i samma monter. Orneringen af denna »alba imperialis* är broderade bårder å purpurfärgad botten med sömnader af cypriskt guld och perlor. Bården består af en rad cirklar sammanbundna metl smala band, in i cirklarna djursymboliska ornament i form af drakar. Mönstret tillhör den enkla, stränga klassiska riktningen af ii}' grekiskkonst, och är utförd på 1100-talet.
Bland skatterna i museet i Braunschweig vill jag särskildt framhålla kejsar Otto lV:s mantel.
Den cirkelrunda manteln är af tjockt rödt, (tarentiskt purpur = violettrödt) siden med underlag af starkt grått linne. Sömnadstekniken ar densamma som å Bambcrgcrmantlarna, = guldbroderi. Det rikaste broderiet är placeradt vid mantelns framkanter. På båda sidor af den runda halsöppningen äro placerade cirklar, i den ena Christus, i den andra Maria, efter mantelns framkant en rad änglar svängande rökelsekar, mellan änglarna ornament. Ryggbärden utgöres af en rad heraldiskt stiliserade riksörnar (t}'ska \’apnet). Den (ifriga }.’tan utfylles med ett bottenmönster af heraldi.ska lejon (welfiska vapneti, halfmånar och stjärnor. Detta broderi är utfördt med cypriskt guld i s. k. sarasensk sömnailsteknik. Sicilianskt-saiasenskt arbete från början af 1300-talet.
Domens i Halberstadt samling af kyrkliga te.xtilföremål innehåller talrika prof å riistdräkter och mitror från olika årh. Nästan hvar och en af liem ar ett masterverk
Källa: Internet Archive ·
