Tillbaka Read Runeberg

Den hemlighetsfulla ön

Originalsida 157
Originalsida 157
Originalsida 156
Originalsida 157
156–157

Sida 157

Trettonde kapitlet

TUETTONDE KAPITLET

157

— Just derfor, — ■ atertog Cyrus Smith, — skall jag i afton forsoka erhalla Lincoln-ons latitud, och i morgon skall jag vid middagstiden, om det ar mojligt, berakna dess longitud.

Om ingenioren haft en sextant, ett instrument, hvarmed man genom reflexion mycket noggrant kan mata tvenne foremals vinkelafstand, skulle saken icke varit forenad med nagon svarighet. Denna afton skulle han medelst polhojden och den foljande dagen medelst solens gang genom meridianen erhalla ons koordinater. Men da nu ett sadant instrument fattades honom, maste han ersatta det med nagot annat.

Cyrus Smith atervande derfor till Spiseln. Vid skenet fran eldstaden skar han tva slata traribbor, hvilkas ofre andar han sammanfogade sa, att han fick ett slags cirkel, hvars ben kunde aflagsnas fran eller narmas hvarandra. De bada andarna sammanfastes medelst ett starkt akasia-torne, som han tog fran branslet i spiseln.

Da instrumentet var fardigt, gick ingenioren ater ut pa stranden, men alldenstund han maste taga polhojden ofver en tydligt aftecknad horisont, d. v. s. en hafshorisont, och Klo-udden bortskymde horisonten i soder, maste han uppsoka en lampligare observationspunkt. Den basta skulle tydligen hafva varit den del af kusten, som lag rakt mot soder, men for att komma dit maste han ofverga, Barmhertighetens nod, som nu var djup, och detta var forenadt med svarighet.

Cyrus Smith beslot foljaktligen att anstalla sin observation pa Stora Utsigts-platan, hvars hojd ofver hafsytan han amnade berakna den foljande dagen pa ett enkelt satt med tillhjelp af den elementara geometrien.

Nybyggarna begafvo sig alltsa, upp pa, platan, tagande vagen upp efter venstra stranden af Barmhertighetens nod, och placerade sig ytterst pa den del af pla-

Källa: Internet Archive ·