Den hemlighetsfulla ön

156

DEN HEMLIOIIETSFHLLA ON

varit full fern dagar forut, hade annu icke gatt upp, men horisonten forsilfrades redan af dess milda och matta nyanser, som man skulle kunna kalla mangryningen. I sodra zenith stralade de cirkumpolara konstellationerna, och mest bland alia detta Sydkors, som ingenioren nagra dagar forut helsat fran spetsen af Franklins berg.

Cyrus Smith observerade en stund denna praktfulla konstellation, som vid sin spets och sin bas har tva stjernor af forsta, pa venstra armen en af andra och pa, hogra en af tredje storleken.

Sedan ingenioren funderat en stund, fragade han den unga gossen:

— Harbert, ha vi inte i dag den 15 April?

— Jo, herr Smith, — svarade denne.

— Na viil, om jag inte bedrar mig, ar morgondagen en af de fyra dagar pa aret, da den verkliga tiden sammanfaller med medeltiden, d. v. s., mitt barn, att solen i morgon, pa nagra minuter nar, skall passera meridianen, just da vara klockor visa pa tolf. Ar det da vackert viider, tror jag mig kunna erhalla 6ns longitud med en skilnad af blott nagra grader.

— Utan instrument, utan sextant? — fragade Gideon Spilett.

— Ja, — svarade ingenioren. — Och alldenstund natten ar klar, skall jag redan denna afton forsoka erhalla var latitud genom att berakna Sydkorsets, d. v. s. sodra polstjernans, hojd ofver horisonten. I insen val, mina vanner, att vi for att kunna pa allvar vidtaga forberedelser till var bosiittning ej fa noja oss blott med vissheten om, att detta land ar en 6 — vi maste afven, sa vidt mojligt iir, liira kiinna, hur langt var o ar belagen antingen fran amerikanska kontinenten eller fran den australiska, eller fran Stilla hafvets fornamsta ogrupper.

— Om vi, — sade korrespondenten, — verkligen skulle ha blott hundra mil till en bebodd kust, vore det fordelaktigare att i stsillet for ett bus bygga en bat.