Den hemlighetsfulla ön

200

DEN HEMUGHETSFULLA ON

Hgen stor qvantitet «if dessa kristaller, hvarur han skulle utdraga svafvelsyran.

I clen industriella praktiken erfordras det stora kostnader att tillverka svafvelsyra. Dertill behofvas ansenliga fabriker, sarskilda verktyg, platina-karl, blykamrar, hvarpa syran ej kan inverka, och hvari forvandlingen forsiggar. Ingenioren hade icke allt detta till sitt forfogande, men han visste, att man, isynnerhet i Bohmen, gor svafvelsyra med enklare medel, hvilka till och med hafva den fordelen att astadkomma den i en hogre grad af koncentrering. Pa detta satt tillverkas den sa kallade Nordhansiska svafvelsyran.

For att erhalla svafvelsyran behofde Cyrus Smith vidtaga blott en enda operation — kalcinera de erhallna kristallerna i ett slutet karl, sa att svafvelsyran destillerades i angor, hvilka sedan skulle frambringa syran genom kondensering.

For detta andamal anviindes utom karlen af eldfast lera, i hvilka kristallerna nedlades, tignen, hvars varme borde destillera svafvelsyran. Forsoket lyckades fullkomligt, och den 20 Maj var ingenioren, tolf timmar efter det man gripit sig an med foretaget, i besittning af detta amne, som han sedermera skulle anviinda pa sa manga olika satt.

Men hvarfor ville han da hafva detta amne? Helt enkelt for att frambringa salpetersyra, och detta var latt, emedan salpetern, under inverkan af svafvelsyran, genom destillering gaf honom just denna syra.

Men hvartill skulle han nu slutligen anviinda denna salpetersyra? Derom svafvade hans kamrater annu i okunnighet, ty han hade icke sagt dem allt.

Emellertid var ingenioren nara sitt mal, och en sista operation forskaffade honom det amne, som erfordrat sa manga laborationer.

Efter att hafva erhallit salpetersyran, blandade han den med glycerin, som forut blifvit koncentrerad genom