Sida 231
Tjugonde kapitlet
TJUGONDE KAPITLET
231
dersokningen af sydvestra delen af on, hvilken utflygt hade blifvit uppskjuten till de forsta vackra dagarna.
Salarna voro talrika, och med sina jernskodda spjut dodade jagarna latt ett halft dussin af dem. Nab och Pencroff fladde bytet och medtogo till Granite-House blott fettet och skinnen, af hvilka senare man amnade gora starka skodon.
Resultatet af denna jagt var omkring 150 kilogram fett, som uteslutande skulle anvandas for ljustillverkningen, Forfaringssattet harvid var ytterst enkelt, och fastan ej fabrikatet var af yppersta beskaffenhet, sa, var det atminstone anvandbart. Cyrus Smith skulle blott behoft anvanda svafvelsyra, och genom att upphetta denna syra med det neutrala fettet — i detta fall salfettet — skulle han isolerat glycerinen; sedan skulle det hafva varit latt for honom att fran den nya foreningen skilja oleinen, margarinen och stearinen genom att anvanda kokande vatten. Men for att forenkla operationen foredrog han att saponifiera fettet medelst kalk. Han erholl salunda kalktval, som det var latt att sonderdela med svafvelsyran, hvilken utfalde kalken sasom gips och frigjorde de feta syrorna.
Af dessa tre syror — oljesyra, margarinsyra och stearinsyra — aflagsnades den forsta, sasom varande flytande, genom tillrackligt stark pressning. Hvad betraffar de tva andra, bildade de just det amne, som skulle tjena till ljusens stopning.
Processen varade icke langre an tjugufyra timmar. Efter flera forsok lyckades man gora vekarna af vaxtfibrer, och sedan de blifvit doppade i den smalta substansen, hade man verkliga, for hand formade stearinljus, for hvilka blott fattades blekningen och poleringen. Visserligen erbjodo de icke denna fordel, som de med borsyra impregnerade vekarna hafva, nemligen att boja sig utat yttre delen af lagan och der forslagga sig, allt efter som de forbrinna, samt att forta/as helt och hallet ;
Källa: Internet Archive ·
