Sida 22
Andra kapitlet
22
DEN ITEMI.IGHETSFUMiA ON
blifvit beordrade till Richmond. Ingenioren aterstaldes hastigt till belsan efter sin blessyr, och det var under sitt tillfrisknande, som ban gjorde korrespondentens bekantskap. Dessa tva man fattade tycke for ocb lardc vardera hvarandra. Inom kort tick deras gemensamma lit blott ett mal — alt fly, aterfSrena sig med Grants arme och sedan i dcss led kiimpa for den federala enheten.
Do bada amerikanarna voro salnnda boslutna alt s8ka draga fordel af minsta tillfalle, men eburu de fingo behalla sin fribet inom Richmond, var staden likval sa strangfc bevakad, att en rymning derur maste anses sasom en oniojlighet.
Harunder uppsoktes Cyrus Smith af en bans tjenare, som var lionom biingifven i lif ocb dod. Denna ofdrskrackta man var en neger, fodd pa ingeniorens gods af foraldrar, som varit slafvar, men bvilka frigifvits af Cyrus Smith, bvilken var abolitionist bade af kansla ocb ofvertygelse. Den frigjorda slafven bade icke velat skiljas fran sin husbonde, bvilken ban alskade sa, att ban skulle knnnat ga i doden for bonom. Han var en tretton ars gosse, stark, vig, htindig, intelligent, fromsint ocb lngn, i bland naiv, alltid vid godt lynne, tjenstaktig ocb god. Han bette Nabuchodonosor, men vidkiindes blott den forkortade ocli fortroligare benamningen Nab.
Da, Nab tick veta, att hans husbonde blifvit tillfangafcagen, lemnade ban utan tvekan Massacbussetts, och efter att bafva anlandt utanfor Kicbmonds murar, lyckades han medelst list ocb fintligbet, sedan ban blottstalt sitt lif tjugu ganger, smyga sig in i den belagrade staden. Cyrus Smiths gladje ofver att aterse sin tjenare och Nabs fortjusning ofver att liter li una sin husbonde kunna ej beskrifvas.
Men fastiin Nab lyckats smyga sig in i Richmond, var det en langt svarare sak att komma ut derifran, ty de federerade bevakade sina fangar pa mycket nara hall. F8r att mod nagon utsigt till framgang forsoka en flykt
Källa: Internet Archive ·