Den hemlighetsfulla ön

310

BEN JtEMLIGIIETSFULIiA ON

Pa kusten ej heller nagot, atminstone icke pa den riitliniga del af udden, som i en langd af tre mil bildade dess sodra strand, ty der bortom dolde en inskarning i landet det ofriga af kusten, och icke ens fran yttersta spetsen af Serpentine-halfon kunde man se Kloudden, hvilken bortskymdes af hoga klippor.

Aterstod alltsa att utforska ons sodra strand. Men borde man foretaga denna undersokning omedelbart, och skulle man at den.samma egna denna dag, den 2 November?

Detta ingick icke i den ursprungliga planen, ty emedan pirogen blifvit qvarlemnad vid kallorna till Barmhertighetens flod, hade det ofverenskommits, att man, efter att hafva undersokt ons vestkust, skulle vanda om for att hemta farkosten och fara hem pa fioden. Cyrus Smith trodde da, att den vestra kusten kunde erbjuda en tillflygtsort saval at ett skadadt som at ett oskadadt fartyg, men fran det ogonblick man fann, att denna kust ej erbjod nagon landningsplats, maste man pa ons sodra kust soka, hvad man ej kunnat finna pa den vestra.

Det var Gideon Spilett, som foreslog, att man skulle fullfolja undersokningen pa, sadant satt, att fragan om det formodade skeppsbrottet blef fullkomligt lost, och han fragade nu, pa huru langt afstand fran halfons spets Klo-udden kunde befinna sig.

— Omkring trettio mil, — svarade ingenioren, — om vi inberakna kustens bugter.

— Trettio mil! — atertog Gideon Spilett. — Det blir en dryg dagsresa. Icke desto mindre tror jag, att vi bora aterkomma till Granite-House, om vi folja sodra kusten.

— Men, — anmarkte Harbert, — fran Klo-udden till Granite-House maste vi anse det vara atminstone tio mil.

— Latom oss da antaga tillsammans fyrtio mil, — svarade korrespondenten, — och inte tveka att tillrygga-