Den hemlighetsfulla ön

TJUGUS.JUNDE KAPITLET

319

underklader i aratal ! Deraf skola vi gora nasdukar och skjortor. Ha, herr Spilett, hvad siiger ni om en o, der det vaxer skjortor pa traden?

Det var i satining en lycklig omstandighet for nybyggarna pa Lincoln-on, att luftballongen, efter att ha gjort sitt sista sprang upp i luften, ater nedfallit pa on, ocli att de haft den lyckan att aterfinna den. Antingen skulle de forvara ballongen i denna form, i fall de ville forsoka en ny flygt genom rymden, eller skulle de draga nytta af dessa nagra hundra alnar tyg, sedan ballongen blifvit befriad fran sitt fernissofverdrag. Sasom man val kan forestalla sig, delades Pencroffs gladje enstammigt och lifligt.

Men ballongen maste nedtagas fran tradet, hvarpa den hangde, for att forvaras pa ett sakert stalle, och detta var icke nagot latt arbete. Nab, Harbert och matrosen, som klattrat upp i toppen af tradet, maste gora underverk af vighet for att losgora den ofantliga, sammanfallna ballongen.

Hartill atgingo nara tva timmar, hvarefter icke allenast ballongen med dess ventil, dess fjedrar, dess koppartillbehbr, utan afven natet, d. v. s. en ansenlig miingd rep och linor, ringen och ballongankaret lago pa marken. Undantagandes att fernissan var sprucken, befans ballongen i godt stand, och blott dess bihang nedtill hade blifvit sonderslitet.

Detta var en fran himlen fallen lycka. - Herr Smith, — sade matrosen, — om vi nagonsin besluta oss for att lemna on, sa skall det sakert inte bli i ballong, eller hur ? De ga inte hvart man vill, dessa luftskepp, och den saken kiinna vi till en smula! Ser ni, om ni tror mig, skola vi bygga en bra bat pa en tjugu tons, och ni skall lata mig skara ut ur denna duk ett storsegel och en fock. Hvad aterstoden betraffar, skola vi anvanda den till kliider.