Sida 30
Andra kapitlet
30
DEN IlEMLlCiHET.SFULIA ON
dolen qvarholls medolst ballastsackarna, omkring hvilka natlinorna voro surrade, samt dessutom af en stark tross, som var dragen genom en i stenlaggningen fastgjord ring och sedan fastad i gondolen.
De fern fangarna traffades i narheten af ballongen. De hade icke blifvit bemarkta, och sa fcjockt var morkret, att de icke kundc se hvarandra.
Utan att saga ett ord togo Gyrus Smith, Gideon Spilett, Nab och Harbert plats i gondolen, under det att Pencroff pa ingeniorens befalMng losgjorde den ena ballastsacken efter den andra. Detta var nagra ogonblicks verk, hvarefter matrosen forenade sig med sina foljeslagare.
Nu qvarholls ballongen endast af den dubbla trossen, och det aterstod for Cyrus Smith intet vidare an att gifva order om affarden.
I detta ogonblick hoppade en hund med ett sprang upp i gondolen. Det var Top, ingeniorens hund, hvilken, efter att hafva afslitit sin kedja, skyndat sin husbonde i sparen. Da Gyrus Smith befarade, att tyngden skulle blifva for stor, ville ban afvisa det stackars djuret.
— Bah, en till! — menade Pencroff, i det ban ur gondolen nedkastade tva sandsiickar.
Derefter lossade han den dubbla trossen, och uppstigande i sued rigtning, forsvann ballongen, efter att hafva stfltt sin gondol mot tva skorstenar, hvilka den ofverandakastade i sin vilda flykt.
Orkanen brot nu los med forfarande valdsamhet. Ingenioren kunde icke tanka pi nagon nedstigning under natten, och da dagen grydde, hindrade dimman honom att uppfanga minsta skymt af jorden. Det var ftirst efter fern dagar, en ljusning gjorde det mojligt att se det ofantliga hafvet under ballongen, som orkanen ryckte vidare med forfarande hastigbet.
Ltlsaren kanner redan, huru af dessa fern man, som afreste den 20 Mars, fyra den 24 Mars kastades pa en
Källa: Internet Archive ·