Sida 477
Trettionionde kapitlet
TRETTIONIONDE KAPITLET
477
Duncans kanoner, som gafvo eld, och snart steg lord Glenarvan med de sina om bord. Se har, hvad som tilldragit sig.
Efter tusen vedermodor, tusen faror hade lord Glenarvan kunnat fullborda sin resa och framtranga till Twoiold-bugten pa Australiens ostkust. Iugen Duncan! Han telegraferade till Melbourne. Man svarade honom: "Duncan afseglad den 18 dennes till obekant bestammelseort".
Lord Glenarvan kunde icke langre hysa mer an en tanke — den, att jakten fallit i Ben Joyces hander och blifvit ett sjorofvarefartyg !
Emellertid ville lord Glenarvan icke gifva saken forlorad. Han var en oforskrackt och frikostig man. Han gick om bord pa ett handelsfartyg, liit fora sig till Nya Zeelands vestkust, genomvandrade det under trettiosjunde parallelen utan att patraffa nagot spar af kapten Grant, men pa den motsatta kusten aterfann han, till sin stora ofverraskning och genom himlens vilja, Duncan under sekondens befal, hvilken vantat pa sin chef i fem veckor!
Man raknade den 3 Mars 1855. Lord Glenarvan befann sig alltsa om bord pa Duncan, men Ayrton var ocksa der. Han staldes infor lorden, som forsokte fa den elandiga att saga allt, hvad han visste om hapten Grant. Ayrton vagrade att tala. Lord Glenarvan sade nu, att man i forsta hamn skulle ofverlemna honom at de engelska myndigheterna. Ayrton forblef stum.
Duncan atertog farden utefter trettiosjunde parallelen. Emellertid sokte lady Glenarvan att ofvervinna brottslingens motstand. Slutligen segrade hennes inflytande, och Ayrton foreslog nu lord Glenarvan, att denne i utbyte mot hvad han komme att saga skulle qvarlemna honom pa en af oarna i Stilla hafvet i stall et for att antvarda honom at de engelska myndigheterna. Villig att ga in pa allt for att fa veta nagot af hvad som rorde kapten Grant, samtyckte lord Glenarvan dertill.
Källa: Internet Archive ·