Sida 496
Fyrtionde kapitlet
496
DEN HEHLIGHETSFULLA ON
— Men om den skotska jakten skulle komma hit?
— sade Pencroff.
— Det ar inte sannolikt, — svarade ingenioren,
— ty lord Glenarvan skulle inte valja vintertiden att vaga sig hit till dessa aflagsna farvatten. Antingen har han redan atervandt till Tabor, sedan Ayrton kommit till oss — d. v. s. sedan fem manader tillbaka — , och farit sin vag, eller ocksa kommer han inte forr an langre fram, och da skall det vara tids nog att under de forsta vackra dagarna af Oktober fara till on Tabor och der qvarlemna en skrifvelse med uppgift, hvar vi finnas.
— Det skulle verkligen, — sade Nab, — vara hogst ledsamt, om Duncan atervandt for blott nagra manader sedan !
— Jag hoppas, att sa inte skett, — svarade Cyrus Smith, — och att himlen inte berofvat oss den biista utsigt, som aterstar oss, att aterse faderneslandet.
— Jag tror, — anmarkte korrespondenten, — att vi i alia handelser skola veta, hvad vi ha att halla oss till, da vi atervandt fran Tabor, ty om skottarna aterkommit dit, maste de ovilkorligt qvarlemnat nagra spar efter sig.
— Det ar klart, — svarade ingenioren. — Latom oss alltsa, mina vanner, talmodigt vanta, alldenstund vi ha denna utsigt att fa aterse faderneslandet, och berofvas den oss, skola vi se till, hvad vi ha att gora.
— I hvad fall som heist, — sade Pencroff, — aro vi ju ofverens om, att, for den handelse vi komma att lemna Lincoln-on pa det ena eller andra sattet, sa sker det ej derfor, att vi finna oss ilia har!
— Nej, Pencroff, — svarade ingenioren, — det skall bli derfor, att vi har aro langt aflagsna fran allt, hvad menniskan bor alska hogst i denna verlden — sin familj, sina vanner, sitt fadernesland !
Sedan man fattat detta beslut, talades icke vidare om att bygga ett sa stort fartyg, att man pa detsamma
Källa: Internet Archive ·