Sida 562
Fyrtiosjette kapitlet
562
DEN HEMLIGHETSFULLA ON
nyttiga foremal. Det skulle blifva nagot i stort, motsvarande den vid Vrak-udden funna kofferten.
— Och dessutom, — tankte Pencroff, — hvarfor skulle det vara omojligt att gora denna brigg flott igen? Ar det blott en l&cka, sa kan en sadan tatas, och ett fartyg pa 3—400 tons, det ar ett ordentligt skepp vid sidan af var Bonadventure ! Och man kommer langt med ett sadant! Man kan fara, hvart man vill! Herr Smith, Ayrton och jag skola ofvervaga den saken! Det ar modan vardt!
Om briggen verkligen iinnu var sjoduglig, skulle utsigterna for nybyggarna pa Lincoln-on att kunna atervanda till faderneslandet blifva synnerligen okade. Men for att kunna afgora denna vigtiga fraga maste man vanta, tills ebben var fullstandig, sa att man kunde undersoka fartyget till alia dess delar.
Sedan strandfynden voro bragta i sakerhet i land, unnade sig Cyrus Smith och bans kamrater nagra ogonblick for att ilta frukost. De hollo bokstafligen pa att do af hunger. Lyckligtvis var det icke langt till koket, och Nab kunde anses for en ferm kock. Man frukosterade derfor vid Spiseln, och sasom man kan forestalla sig, talades om ingenting annat an den oformodade tilldragelse, som pa ett sa underbart satt riiddat kolonien.
— Underbart ar just ordet, — upprepade Pencroff, — ty det fa, vi val erkanna, att dessa skurkar sprungo i luften just i ratta ogonblicket! Granite-House borjade bli ganska obeboeligt!
— Och kan ni tanka er, Pencroff, — fragade korrespondenten honom, — huru detta tillgatt, och hvem som kunnat fororsaka denna briggens explosion?
— Ah, herr Spilett, ingenting ar enklare, — svarade Pencroff. — Ett sjorofvarefartyg skotes inte pa samma satt som ett orlogsfartyg! Straffangarna aro inte matroser! Det ar sakert, att krutdurken var oppen, ty kanonerna spelade mot oss utan uppelmll, och det be-
Källa: Internet Archive ·