Sida 576
Fyrtiosjunde kapitlet
576
DEN HEMLIGHBTSFULLA. ON
— Jag tackar er, Ayrton, — atertog Cyrus Smith, — men jag skulle onska ett mera direkt svar pa den fraga, jag gjort er. Ni ar var kamrat; ni har flera ganger uppoffrat er for oss, och liksom alia har bor ni bli fragad till rads, nar det galler att fatta ett vigtigt beslut Tala derfor!
— Herr Smith, — svarade Ayrton, — jag tror, att vi bora gora allt for att upptacka denna okanda valgorare. Kanske Si han ensam? Kanske lider han? Kaneke ar det en tillvaro att panyttfoda? Ocksa jag har, sasom ni sagt, en tacksamhetsskuld att betala honom. Det ar han, det kan inte vara nagon annan an han, som kommit till Tabor, som der funnit den elandiga ni ha kant, som latit er veta, att der fans en olycklig att radda. Det ar alltsa tack vare honom jag ater blifvit menniska. Nej, jag skall aldrig glomma det!
— Det ar afgjordt, — sade nu Cyrus Smith. — Vi skola horja vara efterforskningar med det snaraste. Vi skola inte lemna nagon del af on oundersokt. Vi skola genomleta den anda in i dess hemligaste vrar; och ma denna okanda van forlata oss det for var goda afsigts skull !
Under nigra dagar egnade sig nybyggarna ofortrutet at slatter- ech skordearbetena. Innan de skredo till utforandet af sin plan att utforska de annu okanda delarna af on, ville de, att hvarje trangande goromal skulle vara fullbordadt. Nu var afven den tid, da man skulle skorda de olika gronsaker, som ledde sitt ursprung fran planteringarna pa holmen Tabor. Allt skulle derefter magasineras, och lyckligtvis var det icke brist pa utrymme i Granite-House, der man skulle kunnat inberga alia ons rikedomar. Koloniens produkter lago der metodiskt ordnade och i sakert forvar, sasom man kan forestalla sig skyddade lika val mot djuren som menniskorna. Ingen fukt behofde man befara midt i denna tjocka granit-Flera af de naturliga urhalkningarna i ofre gan-
massa
Källa: Internet Archive ·