Sida 676
Femtiosjette kapitlet
DEN HEMLIGHETSFULLA ON
stater, detta fenomen forklaras af flackheten hos de landstrackor, aom stota intill pole.., och pa hvilka ingen Impend terraog reser nagra hinder mot nordanvindama, sa kunde, hvad betraffar Lincoln-on, denna forklaring icke galla. °
r 1 M + ?x-n ar ti]i ° ch med iak *tagit, - sade en dag Cyrus Smith til] sina kamrater, - - att under lika bredd grader oarna och kusttrakterna lida mindre af kolden an omraden belagna inne i en kontinent. Jag har ofta hort forsakras att vintrarna i Lombardiet t. ex. aro strangare an de . Skotland, och detta skulle bero derpa, att hafvet under v.ntern ger ifran sig den varme, son. det mottag.t under sommaren. Oarna befinna sig alltsa i det gynsammaste laget for att draga fordel af denna varmerestitution.
- Men hvarfor, heir Smith, - fragade Harbert. - tycks da Lmcoln-on ha undandragit sig den allmanna Utgen r
Det ar svart att forklara, - svarade ingenioren. Jag skulle emellertid vara beniigen antaga att
denna egenhet harleder sig fran ons lage pa sodra hemisferen, hv.lken, sasom du vet, mitt barn, ar kallare an den norra.
Sakert sir det sa, - svarade Harbert, - och dnfisen traffas under lagre breddgrader i sodra an i norra delen af Stilla hafvet.
Det ar not, - - infoll Pencroff, - - ty den tiden jag var hvalfiskfangare till yrket, sag jag isberg anda pa hojden af Cap Horn.
- Kanske skulle man da, - sade Gideon Spilett — kunna forklara den stranga kold, som hemsoker Lincoln-on, genom narvaron af is eller isberg pa ett relativt taget, kort afstand.
- Er asigt har verkligen mycken sannolikhet for sig, mm kara Spilett, - svarade Cyrus Smith, - och sakerhgen ar det isens narhet, vi ha att tacka for vara
Källa: Internet Archive ·