Tillbaka Read Runeberg

Den hemlighetsfulla ön

Originalsida 688
Originalsida 688
Originalsida 688
Originalsida 689
688–689

Sida 688

Femtiosjunde kapitlet

688

KEN HEMLIGHETSFULLA ON

I hela den del af eorralen, som skilde huset fran palverket, kunde ingen ny trad upptackas. Men sedan man hade gatt ut genom porten, sag ingenioren, da han skyndade rakt fram till den forsta stolpen, vid skenet af en blixt, hum en ny trad gick ned fran isolatorn till marken.

- Der ha vi den! — sade han. Denna trad var iagd utefter marken, men till hela ■sin langd omgifven af ett isolerande arnne, sasom forhallandet ar med undervattenskablarna, och harigeno.n betryggadea den elektriska strommens obehindrade fort-Jednmg Traden tycktes taga vagen genom skogen och ofver de soder om Franklin-berget lopande bergarmama samt gick foljaktligen at vester.

Latom oss fOlja den! — sade Cyrus Smith. Vagledda an af skenet fran skeppslanternan, an af de ljungande blixtama. skyndade nybyggarna framat i den at traden angifna rigtningen. Askknallarna foljde sa tatt pa hvarandra och voro sa starka, att intet ord kunde horas. For ofrigt var det nu icke fraga om att tala, utan att skynda vidare.

Cyrus Smith och hans kamrater bestego till en borjan den bergarm, som befann sig mellan eorralen och dalen der Vattenfalls-noden framflot, och denna dal passerade de, der den var smalast. Teiegraftraden, som hvilade an pa tradens Iiigsta grenar, an lijpte utefter marken, ledde dem sakert.

Ingenioren hade formodat, att traden kanske skulle upphora langst inne i dalen, och att den okandas tillflyktsort borde befinna sig der.

Sa var emellertid icke forhallandet. Man maste begifva sig upp p& den at sydvest gaende bergarmen och nedsfaga pa den ofruktbara plata, som slutade med de sa bisarrt hopade basaltmassorna. Litet emellanat lutade sig nagon af nybyggarna ned, kande med handen pa traden

Källa: Internet Archive ·