Sida 129
3. Det fransk-tyska kriget och Napoleons fall
STATERNAS INRE STRIDER. 129
fallet att besätta den tomma tronen med någon af dem, som göra anspråk på rätten att rei^era "la belle France."
Frankrikes nuvarande konstitution är, säger en god auktoritet, tillräckligt demokratiskt att liafva kunnat tillfredsställa 1789 års revolutionister. Hvarje manlig medborgare, som upphunnit tjuguett års ålder, innehar rösträtt. En hvar, som fyllt tjugufem år, är valbar till deputerad, medan åldern för val till senaten är fyrtio. Presidenten väljes af de båda kamrarne för en tidrymd af sju år.
Nittioåtta procent af befolkningen voro för tio år sedan och äro väl än katoliker. Men alla religionsbekännare äro lika inför lagen. Staten beviljar kyrkan ett visst årligt underhåll, fördeladt, i proportion till bekännarnes antal, emellan katolikerna, protestanterna och judarne. Emellertid ligger ännu undervisningsväsendet till största delen i katolikernas vård, hvarför omkring trettio procent af befolkningen öfver sex års ålder sakna kunskap i läsning och skrifning.
Olyckligtvis har menskligheten i Europa ännu icke hunnit lära sig inse det onda och dåraktiga i vidmakthållandet af stora till tänderna beväpnade soldathopar, h vårföre vi se Frankrike, i likhet med de andra nationerna, föröda en väldig del af fredens och flitens frukter på ett härväsen, som gör, att landet när som helst kan ställa i aktiv fälttjenst 2,500,000 öfvade män. Hvarje borgare, som är arbets- och vapenför, eger att tjena fem år i arméen och i femton år qvarstå i rullorna för att kunna utskrifvas, när så fordras. Den reguliera håren är i fredstid omkring 800,000 man stark och kostar landet 100 millioner dollars om året. Flottan, bestående af bortåt 450 krigsfartyg, kostar i årligt underhåll 10 millioner.
En i Frankrike befintlig lag föreskrifver, att all jordegendom i ett sterbhus skall lika utskiftas emellan den aflidnes barn, i följd hvaraf man finner eganderätten till landets odlingsbara jord vidt fördelad. Närmare två tredjedelar af Frankrikes familjefäder äro jordegare, då i England endast hvart fjerde hushåll sitter på egen torfva. De franska egendomarna måste på grund häraf vara mycket små och blifva smärre till dess ett visst minimum-areal utgör hemmanet. För närvarande finnes i landet endast 50,000 personer, som besitta
Källa: Internet Archive ·