Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

204 ETT HUNDRA AR.

kan hvarken sprängas eller skrämmas med krut och dynamit. Med undantag af Finland, der folkupplysningen torde stå lika högt som i Sverige, vandrar hela Ryssland i en moralisk dimma, hvarur den kan höjas eller ledas endast med den ännu för flertalet af folket främmande a-b-c-boken. Kyrkan (den grekisk-katolska) är den enda inrättning, h varigenom någon ljusstråle skulle kunna nå de i det intellektuella mörkret sittande. Hur pass stort mått den uppfostran är, som sålunda tillskyndas den ryske bonden, kan man sluta till deraf, att presterna sjelfva i de flesta fall förbjudas att läsa tidningarna emedan de annars lätt kunde beröras af nya "farliga idéer." Presterskapets enda lektyr består af teologiskt kram som förskrifver sig från den nattsvarta medeltiden.

"Ryssland är en forkroj^psligad form ai rå styrka," har någon sagt. I fråga om landvidd är denna makt den största i hela verlden och skulle äfven, om den icke verkligen är det, vara den mäktigaste, hade den blott en smula mera andlig lyftning. A slagfältet mäter sig Ryssland, numeriskt taladt, med sådana grannar som Tyskland och Frankrike, emot hvilka båda det väl skulle kunna uthärda ett anfallskrig, måhända äfven om England toge del deri. Såsom anfallare kan det dock icke ostraffadt företaga sig hvad dess lijerta månde önska, ty ehuru de ryska steppernas kossackhorder äro nästan lika talrika som hafvets sand, äro de likväl spridda öfver en alldeles för omfångsrik yta för att kunna samlas och användas för ett mera vidtomfattande eröfringståg a la Napoleon.

öfver de hundra millionerna — i närheten af denna siffra måste nu ryssarne i antal vara — råder czaren absolut. All lagstiftande, verkställande och kyrklig makt eges af honom, som icke är skyldig att svara inför någon för hvad han gör och låter. Den stora, okunniga, tanklösa massan kallar honom fader och tager hans ord som himlens eget. Men ytterligheterna mötas öfverallt här i verlden, och så äfven här, ty medan desse af kyrka och stat i mörker hållna hopar slafviskt böja sig för den absoluta czarviljan, utgår de mera upplysta nihilisternas första och enda sträfvan på att störta tronen och på dess spillror uppföra något annat. Ännu hafva de djerfve agitatorerna icke lyckats taga makten ifrån honom, men fri-