Sida 30
3. Septembermorden
30 HTT HUNDRA AR.
"Tillbaka?" sade Robespierre. "Du tror väl inte, att Jag varit härifrån?"'
''Hvad, har du icke sofvit i natt?"
"Sofvit! Sofvit, medan hundratals mördare nedgjort tusentals offer och medan rent och orent blod runnit som vatten i rännstenarne! Ack nej, jag har icke sofvit, ty jag har vakat som brottet och samvetsagget, jag har varit svag nog att icke sofva; men Danton, han, han ha?' sofvit:'
Förmodligen sof äfven Marat lika djupt och lugnt som Danton, ty man vill hålla dessa båda våldets apostlar ansvariga för denna scen i revolutionsdramat.
I förening med denna revolution namnes ofta prinsessan Lamballe, enkan efter sonen till hertigen af Penthieure. Hennes utomordentliga skönhet, så till kropp som själ, hade tillvunnit henne drottningens (Marie Antoinettes) passionerade tillgifvenhet. Ren i sitt hjerta, hade denna unga civinna dragits allt närmare och närmare drottningen i den mån som sorgens och förtviflans moln samlade sig öfver dennas hjessa. Det var hennes vällust att få dela andras olycka. Hon hade följt drottningen till Tempeltornet, men vardt af revolutionens ledare sliten derifrån och förd till fängelset la Force. Der sparades hon till den allra sista minuten. Man ville, att folket skulle bli rikligt mättadt med blod, innan detta offer framfördes, ty man ville rädda henne. I fyratio timmars tid hade hon, innesluten i ett rum, hört folkets tumult, mördarnes sabelhugg, de dömdes ångestrop och suckar. Klockan fyra inträdde två nationalgardister i hennes rum och befalde henne att stiga upp och följa dem till ett annat fängelse. Hon bönföll att få dö der hon var. En af gardisterna sade att hon måste lyda och att hennes lifs räddning berodde derpå. Efter en liten stund, då hon hunnit kläda sig, fördes hon inför sina domare. När hon fick se dessas brutala ansigten och hörde offren i gården falla för sabelhuggen, förlorade hon sansen och afsvimmade. Aterbragt till medvetande, tillspordes houj om hon ville svära kärlek till jemlikheten och friheten och hat till alla konungar och drottningar,
"Jag vill gerna aflägga den första eden," svarade hon,
Källa: Internet Archive ·