Sida 52
6. Revolutionens patos
52 ETT HUNDRA AR.
och råa knektar ropa på
att edra qvinnor slagta få
och edra barn i edra armar.
Till vapen, fria män, med sabel och med lodi
Framåt! Hvar vi gå fram, skall jorden dricta blod
Hvad vill då denna legoskara?
Hvad är den krönta ligans mål?
Åt hvem skall detta halsjern vara
Och dessa länge hvässta stål?
Det gäller oss, fransoser, åter;
ha, det skall egga våra män,
dem man åt kedjorna igen
och piskan skändligt öfverlåter!
Till vapen, fria män, med sabel och med lod!
Framåt! Hvar vi gå fram, skall jorden dricka blod.
Ha, skall åt främmande pultroner
vårt ädla folk som drängar gå!
Ha, skola lejda legioner
till marken våra tappre slå!
Du gode Gud, man skulle bringa
vår nacke under okets tvång,
och krönta skurkar än en gång
sin fuktel öfver oss få svinga!
Till vapen, fria män, med sabel och med lod!
Framåt! Hvar vi gå fram, skall jorden dricka blod!
Tyranner, darren ! — Pligtf örgätne,
dem ingen ärlig man känns vid,
förräderiets lön, förmätne,
skall gäldas er i sinom tid!
Allt tar till svärd att er bekriga,
och stupar än vår hjeltestam,
ur jorden växa härar fram
till kamp emot de skändeliga.
Till vapen, fria män, med sabel och med lod?
Framåt! Hvar vi gå fram, skall jorden dricka blod!
Fransoser, ädla krigarskara, hvarhelst än edra hugg slå ner, misskund åt dessa offer bara, Bom tvingas väpna sig mot er; men denna kung, den samvetslösa,
Källa: Internet Archive ·